Gripen, anhållen eller häktad

Regler om frihetsberövande och beslag under en brottsutredning.

En brottsutredning, eller en så kallad förundersökning, ska inledas när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts, som lyder under allmänt åtal.

Misstänkt

Under en förundersökning ska utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal vid domstol mot honom eller henne.

Skäligen misstänkt

Skäligen misstänkt är den lägre graden av misstanke. Här ska det finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått brottet som misstanken avser.

På sannolika skäl misstänkt

På sannolika skäl misstänkt är en högre grad av misstanke. Misstanken mot en person framstår vid en objektiv bedömning som berättigad, och grundas på bevis i det enskilda fallet.

Tillräckliga skäl för att väcka åtal

Här handlar det om man på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol. Åklagare ska ta ställning till om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot en person.

Tre former av frihetsberövande

Gripen

Om det finns skäl att anhålla någon kan ett beslut att gripa en person i brådskande fall fattas av en polis. Den gripne ska så snart som möjligt förhöras och därefter beslutar åklagare omedelbart om den misstänkte ska anhållas. Om den misstänkte inte anhålls ska beslutet om gripande omedelbart hävas.
Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 7 och 8 §.

Anhållen

En person får anhållas i avvaktan på att domstol ska pröva en fråga om häktning. En person får också anhållas om det är av stor vikt för utredningen. Ett beslut om att anhålla någon fattas av åklagare. Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren göra häktningsframställan till domstol.
Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 6, 11, 12 och 13 §.

Häktad

En misstänkt person får häktas om det finns risk för att hon eller han ska hålla sig undan från lagföring under en brottsutredning, exempelvis genom att avvika från landet, försvåra utredningen eller fortsätta att begå brott. Det krävs att personen är misstänkt för brott som ger minst ett år i fängelse.

Beslut om häktning ska alltid fattas om brottet har minst två års fängelse i straffskalan, men det finns vissa undantagsfall. Beslut om häktning fattas av domstol, därefter ska åtal väckas av åklagaren senast inom 14 dagar, men den tiden kan i vissa fall förlängas efter beslut av domstolen. Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 1-3, 5 och 18 §.

Vad det innebär att vara frihetsberövad

Att vara gripen, anhållen eller häktad innebär att personen sitter inlåst och endast har begränsad kontakt med andra, förutom sin advokat. Om det finns risk för att den häktade försvårar utredningen får domstolen besluta att hans eller hennes kontakter med omvärlden ska inskränkas, till exempel att han eller hon inte får läsa dagstidningar, lyssna på radio eller se på tv.
Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 5a §.

Gripna och anhållna personer placeras normalt i polisarrest i omedelbar anslutning till en polisstation. Häktade personer placeras i häkte, som Kriminalvården ansvarar för. Om den häktade inte har restriktioner får han eller hon umgås med andra häktade. 

Får någon annan än polis gripa någon?

Även allmänheten får gripa en person, så kallat envarsgripande, om brottet som personen begått kan ge fängelsestraff, om personen påträffas på bar gärning eller flyr från brottsplatsen. Allmänheten får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne ska så fort som möjligt överlämnas till polis.
Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 7 §.

Beslag – omhändertagande av föremål under brottsutredningen

Polis eller åklagare leder brottsutredningen, så kallade förundersökningsledare, och beslutar vad som ska göras i utredningen. Det kan till exempel handla om att ta föremål i beslag, som har betydelse för utredningen. Om brottet kan leda till fängelse får husrannsakan göras hos den misstänkte för eftersökande av föremål som ska tas i beslag.
Mer om beslag i rättegångsbalken 27 kap. 1 § och 28 kap. 1 §.

Beslagtagna föremål ska antingen återlämnas eller lämnas ut till annan person som har bättre rätt till det, till exempel den rätta ägaren av föremålet. Föremålen kan också förverkas, det vill säga förstöras eller tillfaller staten, om det exempelvis är fråga om brottsutbyte eller föremål som kan komma att användas som vapen vid brott.
Lagreglerna finns i rättegångsbalken 27 kap.och brottsbalken 36 kap.

Mer information

112 vid larm
114 14 övriga ärenden