Vill du hoppa av? Så här gör du
Många vill lämna gängkriminaliteten bakom sig. Så här går det till att hoppa av med stöd av polisen och socialtjänsten. Du får också råd och tips från en avhoppare.
Hör av dig till oss
Ring polisens växel 114 14 och be att få komma i kontakt med avhopparsamordningen i den polisregion där du bor, eller kontakta kommunens socialtjänst. De har öppet dagtid, måndag till fredag. Tillsammans gör polisen och socialtjänsten en bedömning av ditt ärende.
Vid akuta polisärenden ska du alltid kontakta 112.
Vad händer sedan?
Polisen och socialtjänsten kallar till ett möte för att ta reda på om avhopparspåret kan vara det rätta för dig. Vi pratar om din motivation och du får information om vad det innebär att vara avhoppare. Vi tittar också på hotbilden mot dig. Om förutsättningarna är de rätta börjar myndigheterna utreda ärendet.
Några villkor
- Att du uppfyller myndigheternas definition av en avhoppare: ”En person som valt att lämna organiserad brottslighet och är i behov av samhällets stöd och skydd för att fullfölja.” Definitionen gäller alla som kan kopplas till kriminella nätverk eller våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer.
- Att du är motiverad på lång sikt att leva ett vanligt liv med allt vad det innebär. Vi vill att beslutet ska vara hållbart. Möjligheten att hoppa av är en fin chans som inte ges till alla. Men det räcker inte, du måste också investera väldigt mycket egen kraft. Det kommer att kännas ovant och ensamt i början och du kommer att behöva ändra många invanda tankar och beteenden längs vägen.
- Att du tillåter att myndigheterna samarbetar om ditt fall.
- Att du skriver under ett formulär med regler som du förbinder dig att följa under hela avhoppartiden. Om reglerna inte följs kan stödet dras in. Det handlar bland annat om att du måste bryta helt med det kriminella livet, samarbeta med myndigheterna och ta de steg som krävs.
- Förutom det som räknats upp ovan finns även andra faktorer som har med rättsväsendet att göra som påverkar beslutet.
Om villkoren är uppfyllda och det inte finns några andra hinder så kan avhoppet starta.
Är det ett krav att anmäla sina kriminella vänner?
Nej, det finns inga sådana krav.
Vad händer direkt efter att avhopparbeslutet är fattat?
En del avhoppare flyttar till en annan ort, andra till ett nytt område i samma stad. Många har ett missbruk som behöver hanteras men det kan också finnas andra behov. Vad som sker beror på hotbilden och behoven och det är myndigheterna som bestämmer vad som sker.
Vilket stöd ger myndigheterna?
Du får en kontaktperson från polisen och en från socialtjänsten. Vid behov kan du också få en coach som stöd i vardagen. Polisen har den kontrollerande funktionen och socialtjänsten ger stöd utifrån socialtjänstlagen.
Det kommer vara till stor hjälp för dig om ni kan bygga en förtroendefull relation.
Så klarar du avhoppet
Alla som klarar att fullfölja avhoppet har en sak gemensamt, visar erfarenheter både från polisen och avhopparna själva: Man måste bryta helt med sitt gamla liv, med kriminaliteten.
- Du måste sluta med alla former av droger och bryta all kontakt med dina kriminella vänner.
- Det finns inte utrymme för något dubbelspel. Du kan inte göra avsteg från den inslagna vägen. Om det blir för stora avvikelser i ditt beteende jämfört med vad du och myndigheterna kommit överens om så avbryts avhoppet.
- Det är viktigt att tro på sig själv och hitta bra sätt att stötta sig själv, även när det är svårt.
Hur lång tid kan jag få stöd?
Det är olika och beror på vilka förutsättningar du har och vilka förändringar du behöver gå igenom. Ibland kan det ta flera år, ibland ett år. En del hoppar av flera gånger innan de till slut lyckas. Sedan finns det också de som hoppar av själva, utan hjälp från myndigheterna.
Kan jag slippa straff?
Nej, är du misstänkt för brott kommer det att utredas och är du dömd kommer du att avtjäna ditt straff. Ibland är det anledningen till att ett avhopparärende inte kan starta. Då kan beslutet läggas vilande tills straffet är avtjänat eller en brottsmisstanke utredd.
Vad görs för att fler ska hoppa av?
Avhopparverksamhet är en brottsförebyggande åtgärd. Polisen, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse letar efter potentiella avhoppare och berättar att möjligheten finns. Ambitionen är att bli allt bättre på uppsökande arbete. Socialstyrelsen stöttar kommunernas socialtjänster med kunskapshöjande insatser, vägledning och nätverkande.
Har alla kommuner stöd till avhoppare?
Alla kommuner ska vid behov kunna erbjuda stöd till avhoppare eftersom insatsen baseras på socialtjänstlagen, men alla har inte färdiga rutiner på plats.
Hur skiljer sig stödet till avhoppare från det som andra kan få från socialtjänsten?
Skillnaden är att myndigheterna samarbetar i ärendet.
"Livet är fullt av överraskningar och godhet"
Joseph var gängkriminell när han fick frågan: Du vet väl att du kan hoppa av? Han tog steget och upptäckte att livet är fullt av överraskningar och godhet.
– De jag minst anade skulle hjälpa mig, myndigheterna, har räddat mitt liv. Säga vad man vill om myndigheter men de finns där med en hjälpande hand. En sak är väldigt viktig: Ha alltid en rak och ärlig dialog med dem, så kommer du aldrig hamna i trubbel. Deras plan är vattentät och i slutet av dagen så vet de vad de talar om. Men det är tuffa stunder att gå igenom och de första två åren är kritiska, säger han.
Tre viktiga steg
Joseph använde sig bland annat av tre steg.
– Steg ett är att bli nykter och drogfri och lämna all kriminalitet bakom sig. Steg två är att jobba på förhållandet till sig själv. Självmedkänsla är förmågan att älska sig själv tillräckligt för att vilja ge sig själv ett bra liv och inte sabotera något. Det låter väldigt djupt att älska sig själv, men när man väl förstår så … det är en grej alla människor gör på olika sätt. Det är inget som kommer direkt utan det är något du lär dig med tiden, säger Joseph.
Steg tre är att repetera steg ett och två. Den som lämnar kriminaliteten kan aldrig återvända, man måste välja vilket lag man ska spela i, betonar han.
En annan oerhört viktig sak är att våga öppna sig.
– Prata ut med en psykolog eller någon inom avhopparverksamheten. Det är det som har hjälpt mig, att prata. När du förtränger skapar du sjukdom.
Nya situationer
Tidigare var han rädd att livet skulle ta slut i förtid. Idag drivs han av en annan sorts rädsla: Att misslyckas på en anställningsintervju eller något annat som hör till ett vanligt liv.
– Jag ställs ofta inför helt nya situationer för allra första gången. Det finns en stor rädsla för att misslyckas i det. Förstår du? Jag måste möta de rädslorna.
Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas, säger han, och varje gång han lyckas med något så kommer en wow-känsla som uppväger allt.
Läs hela reportaget Avhoppet räddade hans liv iTidningen Svensk polis.