Nytt grepp mot gängkriminella kan prövas i Malmö

Group Violence Intervention även kallad Ceasefire, utvecklad i USA, ska översättas till svenska förhållanden och kan prövas i Malmö. Syftet är att bryta kriminella individers och konstellationers kriminella gärningar med särskilt fokus på dödligt våld.

Malmöpolisen har under de senaste åren riktat stora resurser för att bekämpa gängkriminalliteten i Malmö. Ett av polisens huvudmål i detta arbete är att minska det dödliga våldet som blivit allt vanligare i gängkriminella kretsar. För att bli mer framgångsrik i denna brottsbekämpning vidgar Malmöpolisen vyerna genom att titta på metoder som varit framgångsrika mot den här typen av kriminallitet på andra platser i värden.

Nytt grepp
En metod som intresserar Malmöpolisen och Malmö stad är strategin Group Violence Intervention, GVI, som utvecklats vid John Jay College i New York. Strategin, som syftar till att bryta kriminella individers och konstellationers kriminella gärningar med särskilt fokus på dödligt våld har använts med lovande resultat.

Svensk anpassning
GVI ska anpassas till svenska förhållanden för att börja prövas i Malmö, i synnerhet i Malmös särskilt prioriterade områden Rosengård, Södra Sofielund och Nydala – Hermodsdal – Lindängen. Strategin ska prövas i Malmö för att se hur väl den passar under svenska förhållanden och anpassas till svensk lagstiftning. Brå och Utvecklingscentrum Syd, UC Syd vid Nationella operativa avdelningen, Noa, har med anledning av detta bildat en ”hållbarhetsgrupp” runt det svenska försöket med GVI för att se till att det utvärderas och inte sprids innan tillräcklig kunskap om effekterna finns på plats.

Studiebesök till USA
För att skaffa mer fördjupad kunskap om GVI och för att se hur de amerikanska myndigheternas arbete mot gängkriminallitet kan appliceras enligt svenska förutsättningar begav sig i förra veckan en delegation från Sverige till USA för att besöka New Haven Police Department. Både Malmöpolisen och Malmö stad är positiva efter besöket.

- Det har varit mycket givande och jag bedömer att GVI mycket väl kan användas i Malmö, säger Stefan Sintéus, polismästare i Malmö.

- Vi har fått mycket input kring hur vi tillsammans med polisen och frivården skulle kunna arbeta intensivt och tätt för att minska det dödliga våldet i Malmö. Vår bedömning är att vi skulle kunna ”översätta” det sociala arbete som ingår i metoden till svenska förhållanden, säger Anna von Reis, avdelningschef för socialtjänsten i Söder på arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Nu kommer en arbetsgrupp att sätta samman för att titta på hur verksamheten i Malmö skulle kunna bedrivas under en prövotid.

- Mest imponerande tyckte jag var så mycket skjutningarna minskat. Resultaten av de utvärderingar som har gjorts visar att antalet skjutningar kraftigt har minskat, ibland halverats. Någonting måste de göra rätt. Även om vi redan gör en hel del bra inom socialtjänsten kan vi bli ännu bättre med ett gemensamt starkt fokus på att stoppa skjutningarna. Tillsammans med polis, frivård och andra viktiga aktörer i ett mycket konkret samarbete kan vi hjälpas åt att öka säkerheten för alla i Malmö, säger Lene Cordes, avdelningschef för social resurs på arbetsmarknads- och socialförvaltningen. 

Så funkar metoden
Startegin Group Violence Intervention går ut på att identifiera kriminella individer och konstellationer utifrån vilken risk de löper att antingen vara offer eller gärningsperson och ska i första hand förhindra nya skjutningar och i andra hand lagföra de som ändå väljer att skjuta. I Malmö är de här personerna redan kända av polisen och är förhållandevis få till antalet. Det handlar om drygt 200 individer som anses vara de som begår de flesta grova våldsbrotten i Malmö, många av dem med hemvist i Malmös särskilt prioriterade områden.

”Call-ins”
Det första steget i GVI är att polisen håller så kallade ”call-ins” med de kriminella individerna som står i särskilt fokus för polisen.  Samtalet går ut på att berätta för de kriminella vilken riskbedömning polisen gör kring dem, vilka kriminella gärningar de begår och tillsammans med vem. Det är inte individen som är i fokus, utan gruppen. Poängen är att när någon i gänget skjuter, drabbar det alla i gruppen, det vill säga hela gänget får ta ansvar för en individs handlingar. På det viset skapas ett grupptryck inom gänget, som verkar avhållande på individer.

Konsekvenser kriminella handlingar
Nästa steg i samtalet handlar om att framhålla att polisen är angelägen om att de kriminella - på grund av sin kriminallitet - inte utsätts för dödligt våld. Samhället tillåter inte att personer blir mördade eller blir mördare. När de kriminella är införstådda med detta talar polisen om i klartext vilka kriminella gärningar de omgående måste upphöra med. Om det fortsätter kommer polisen ha konstant fokus på den kriminella gruppen, vilket väsentligt skulle försvåra för nya kriminella handlingar att begås. Polisen meddelar också vilket straff som vänta inom kort om de kriminella gärningarna inte upphör.

Därefter handlar samtalet om de kriminellas omgivning, familj, vänner och andra individer som ingår i de kriminellas konstellation och hur de drabbas på grund av de kriminella individerna.

Hjälp att bryta kriminell livsstil
Sista delen i samtalet är inriktat på hur kommunen kan bistå de kriminella för att undvika en ny skjutning som oftast blir en dyrbar kostnad för samhället. Det handlar om att skapa en väg in till olika delar av socialtjänsten. Socialtjänstens uppdrag är brett och kan handla om stöd och råd kring arbete, bostad och försörjning, men även bistånd för att bli drogfri eller helt enkelt kunna bryta den kriminella livsstilen. Kommunen arbetar tillsammans med lokalsamhället för att skapa tryggare miljöer.

Lovande resultat
- Vi tror att GVI kan fungera i Sverige också, men vi behöver naturligtvis översätta den till svenska förhållanden och titta på om det finns skillnader i lagstiftningen men även andra eventuella skillnader mellan USA och Sverige gällande de specifika faktorer som gör metoden effektiv, säger Håkan Jarborg Eriksson, chef UC Syd vid Noa.

På de platser i USA där GVI används har antalet kriminella individer och konstellationer minskat och det dödliga våldet som riktas mot de som trots allt är kvar i kriminallitet har minskat markant. I större städer som Detroit och Baltimore har antalet skjutningar halverats med GVI.

- Det är dessa effekter vi vill uppnå här i Malmö, avslutar Stefan Sintéus.

Bakgrund
Av trygghets- och säkerhetspolicyn för Malmö stad framgår att allt arbete ska genomsyras av tre övergripande principer: etik, hållbarhet och kunskapsallianser. Det gäller särskilt vid val av nya insatser. Ett etiskt förhållningssätt innebär bland annat att arbeta med insatser som bygger på vetenskaplig grund. Att förankra arbetet inom befintliga system och bedöma tillgången till nödvändiga resurser är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att arbeta i kunskapsallianser involveras samhällets olika aktörer, även medborgarna, vilket leder till att den samlade kunskapen om komplexa förhållanden ökar, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete.

Principerna ovan betonas ytterligare i Samverkansöverenskommelsen mellan Polismyndigheten och Malmö stad. Behovsanalys och ett systematiskt arbetssätt ska vara grunden för hur insatser väljs ut.

De mord och icke-dödliga skjutningar som har förekommit i Malmö de senaste åren, är en utveckling som till varje pris måste stoppas. Då de huvudsakligen har skett inom den så kallade gängkriminella miljön, är det en ytterst svårhanterad målgrupp. Morden och skjutningarna har mycket långtgående konsekvenser, både för individerna och för samhället. Unga människor dör eller skadas svårt för livet och det skapar otrygghet för det övriga samhället. Det kan vi inte acceptera. I Samverkansöverenskommelsens verksamhetsplan för 2017/18 är det därför en prioriterad uppgift att bryta de kriminellas våldskapital. Malmö stad och Polismyndigheten ska i enlighet med detta utvärdera om The Group Violence Intervention (GVI) är applicerbar på svenska förhållanden.

GVI är en metod för att hantera skjutningar i den gängkriminella miljön, som har utvecklats av John Jay College i New York. Strategin har bedömts som lovande både av internationella forskare och av Justitiedepartementet i USA. Metoden bedöms uppfylla de grundläggande kraven på insatser som beskrivit ovan. Nu inriktas arbetet på att se om övriga förutsättningar, såsom exempelvis de lagstiftningar som omgärdar respektive myndighets arbete, fungerar i enlighet med strategin.

Reste med till USA
De som åkte till USA var Stefan Sintéus polismästare i Malmö, Andy Roberts, lokalpolisområdeschef Malmö Norr, Erik Jansåker, polisområdeschef Malmö Söder, Håkan Jarborg Eriksson, chef UC Syd vid Noa och Anders Telsing, verksamhetsexpert brottsförebyggande arbete UC Syd, Noa och Johan Lindblad från Brottsförebyggande rådet. Från Malmö stad reste Mats Glans, trygghets- och säkerhetssamordnare Anna von Reis, Sara Kleijsen Åhlander och Lena Cordes, som är avdelningschefer inom socialtjänsten och social resurs på arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Nyhet från

Skåne

112 vid larm
114 14 övriga ärenden