Hatbrott - polisens arbete

Polisen arbetar för att redan vid polisanmälan ta reda på om brott har hatbrottsmotiv. I flera län finns det speciella hatbrottsutredare och ett nationellt projekt har bedrivits 2015-2016 för att öka kunskaperna internt om hatbrott.

När polisen tar upp en anmälan om brott får anmälaren frågan om hon eller han tror att det finns någon särskild orsak till varför förövaren utförde brottet, till exempel rasistiska eller homofobiska åsikter. Om det finns det kan det vara ett hatbrott.

Om ett hatbrottsmotiv upptäcks så tidigt som möjligt under polisutredningen kan polisen lämna ett bättre underlag till åklagaren. Åklagaren kan då begära i domstolen att förövaren ska få ett strängare straff.

En annan orsak till att polisen frågar om hatbrottsmotivet är att det kan bidra till bättre bild över hur vanligt det är med hatbrott.

Förebyggande arbete och brottsutredning

Inför demonstrationer och andra allmänna sammankomster samlar polisen in information och gör en riskbedömning över om det kan finnas en ökad risk för hatbrott.

Inom polisen finns också särskilda hatbrottsutredare och specialister som driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott. På det lokala planet samverkar polisen med till exempel kommuner, skolor, företag och ideella organisationer. Särskilt viktigt är kommunikationen med organisationer som företräder grupper som är särskilt utsatta för hatbrott.

Utbildning

I polisens grundutbildning ingår att lära sig hur man identifierar och utreder hatbrott. De som svarar på polisens telefonnummer 114 14 får kontinuerlig utbildning om bland annat hatbrott för att bli bättre på att upptäcka hatbrottsmotiv redan vid anmälan. Sedan 2015 har polisen intensifierat sitt arbete mot hatbrott och bland annat genomfört nationella utbildningar för utredare i regionerna.

Mer information

Annan fakta om brottet

112 vid larm
114 14 övriga ärenden