Penningtvätt - polisens arbete

Finanspolisen tar emot, bearbetar och analyserar information om misstänkt penningtvätt, brottsvinster, falska betalningsmedel och finansiering av terrorism.

Möjligheten att tjäna pengar är den huvudsakliga drivkraften bakom organiserad brottslighet. För att kriminella ska kunna använda brottsvinster i den lagliga ekonomin tvättas svarta pengar rena. Syftet med penningtvätten är att dölja var pengarna kommer ifrån. Exempelvis sker transaktioner som omvandlar pengar från till exempel narkotikahandel eller bankrån, till skenbart lagliga inkomster och tillgångar.

Om grov organiserad brottslighet ska kunna bekämpas måste polisen komma åt de olagliga förtjänsterna. Ett effektivt sätt är att motarbeta penningtvätt. Därför är banker, finansinstitut, fastighetsmäklare, bilhandlare, växlingskontor, kasinon, auktionshus och liknande inrättningar skyldiga att rapportera misstänkta fall av både penningtvätt och finansiering av terrorism.

Deras iakttagelser skickas till Finanspolisen, som sammanställer och analyserar informationen. Vid misstanke om penningtvätt skapar Finanspolisen ett underlag till en brottsanmälan eller lämnar underrättelseinformation vidare till polisen, Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket för vidare utredning.

Finanspolisen samarbetar också med de regionala underrättelsecentrena som finns i Sverige. Vid centren samarbetar flera myndigheter i en gemensam satsning mot grov organiserad brottslighet. Det internationella samarbetet är också viktigt för Finanspolisen eftersom penningtvätt ofta är en gränsöverskridande kriminell verksamhet.

Sedan 2014 är penningtvätt ett självständigt brott.

Från 1 augusti 2017 finns en ny penningtvättlag, Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den nya lagen lägger stor tonvikt på att banker och andra rapporteringspliktiga aktörer ska ha god kundkännedom när de tecknar avtal med nya kunder eller genomför transaktioner.