Olaga förföljelse, stalkning - polisens arbete

Olaga förföljelse kallas i dagligt tal för stalkning. Polisens arbete innebär att hitta bevis för brottet och att ge stöd och hjälp åt den utsatta. Det sker oftast i samarbete med andra samhällsfunktioner.

Med begreppet stalkning, eller olaga förföljelse, menas att någon systematiskt förföljer och kartlägger den utsatta personen. Det innefattar även att någon tar upprepade kontakter med sitt offer, begår handlingar som är oönskade och uppfattas som störande, kränkande eller skrämmande.

Det händer att personer som känner sig utsatta för stalkning tar kontakt med polisen anonymt och utan viljan att göra en polisanmälan. I det fallet kan polisen enbart ge goda råd och hänvisa till socialtjänsten, ideella organisationer och föreningar. För att polisen ska kunna börja utreda ärendet krävs en polisanmälan.

När brottet är anmält

När polisen fått in en anmälan kontaktas generellt en åklagare som blir förundersökningsledare. Polisen håller ett inledande förhör med den utsatta som får berätta om vad som har hänt.

Utifrån samtalen med den utsatta gör polisen riskanalyser och använder bland annat en checklista som kallas Stalking Assessment and Managment (SAM). Syftet är att bedöma risken för framtida våld och för att få en grund för att fatta beslut om eventuella skyddsåtgärder för den utsatta personen.

Personen som riskerar att råka ut för våld kan bli föremål för flera former av skyddsåtgärder:

  • Kontaktförbud
  • Larmtelefon
  • Skyddat boende
  • Skyddade personuppgifter 

Kontaktförbud

Den utsatta får tidigt frågan om hon eller han vill ansöka om kontaktförbud. Polisen hjälper till med att skriva en ansökan och det är åklagaren som tar beslut. Kontaktförbud består av fyra olika grader och den vanligaste är att förbudspersonen inte får besöka, kontakta eller följa efter personen som känner sig utsatt. Förbudspersonen gör sig skyldig till ett brott, överträdelse av kontaktförbud, om han eller hon tar oönskade kontakter med den som är utsatt. Det omvända gäller, det vill säga att den utsatta inte heller får kontakta förbudspersonen.

  1. Kontaktförbud. Den förbudet gäller får inte besöka, kontakta eller följa efter den skyddade personen.
  2. Utvidgat kontaktförbud. Den förbudet gäller får inte besöka eller vara i närheten av den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara.
  3. Särskilt utvidgat kontaktförbud. Den förbudet gäller får inte vistas i ett större område runt den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara. Ett beslut om särskilt utvidgat kontaktförbud ska förenas med villkor om elektronisk övervakning, om det inte finns särskilda skäl mot det.
  4. Kontaktförbud i gemensam bostad. Den förbudet gäller får inte uppehålla sig i en bostad som brukas gemensamt med den skyddade personen. 

Lag om kontaktförbud på riksdagens webbplats

Elektronisk övervakning

Elektronisk övervakning bygger på positionering av förbudspersonen. Den som ska övervakas bär en fotboja och en gps. Åklagare beslutar vilka förbudsområden som gäller, till exempel hem eller arbetsplats. Endast fasta områden kan användas.

Om förbudspersonen träder in i ett förbudsområde går ett larm till polisen som får en position om var personen befinner sig. Polisen kan kontakta skyddspersonen och skicka en patrull. Utanför förbudsområden får inte polisen ta fram eller registrera uppgifter om var personen befinner sig.

Vittnen och annan stödbevisning

I nästa steg försöker polisen att hitta vittnen som har sett eller hört något som den misstänkte har gjort. Vittnen kan till exempel vara släktingar, grannar och vänner till den som känner sig utsatt. Polisen arbetar även med att ta fram annan stödbevisning som exempelvis kontakter som skett via sms och e-post.

När polis och åklagare fått fram bevis blir personen som förföljt delgiven misstanke om brottet. Åklagaren kan väcka åtal om bevisen bedöms som tillräckliga för att döma den misstänkte. Den som är utsatt kan ha rätt till stöd och hjälp av ett målsägandebiträde. 

Det är polisen som utreder brottet men många andra aktörer kan bli inblandade. Det kan till exempel vara socialtjänsten, skatteverket, frivilligorganisationer och kyrkan. 

Mer information

Efter polisanmälan

Annan fakta om brottet

Utsatt för olaga förföljelse eller stalkning
Lagar och fakta om olaga förföljelse eller stalkning

(Stalkning benämns ibland med det engelska ordet stalking, men vi använder det försvenskade ordet stalkning.)

112 vid larm
114 14 övriga ärenden