Nationella insatsstyrkan

Terrorism, gisslandrama och grova rån. Som samhällets yttersta polisiära resurs är Nationella insatsstyrkan, NI, ständigt beredd på att det värsta tänkbara ska inträffa.

NI är Sveriges yttersta polisiära resurs som ska hantera situationer som är så allvarliga, ovanliga eller riskabla att de inte går att hantera inom den vanliga polisverksamheten.

Uppdrag

NI:s huvuduppgift är att bekämpa terrorism men det finns flera andra situationer där deras kompetens kan användas, exempelvis:

  • Gisslansituationer och kidnappningar.
  • Ingripanden mot beväpnade personer.
  • Insatser vid grova rån.
  • Spaning och kartläggning i svårtillgängliga miljöer.
  • Dykuppdrag.
  • Beredskap vid statsbesök.
  • Förhandling i krissituationer.
  • Personsäkerhet.

Nationell och internationell samverkan

NI har ett omfattande samarbete såväl nationellt som internationellt.

Förutom Polismyndigheten så är Säkerhetspolisen NI:s närmaste samarbetspartner. NI samverkar även med Försvarsmakten och Kustbevakningen i tillämpliga delar.

De nationella insatsstyrkorna inom EU och Norge samarbetar i det så kallade ATLAS nätverket för att öka och likställa förmågan att bekämpa terroristattentat i de deltagande staterna.

Vid allvarliga händelser utomlands, till exempel naturkatastrofer eller krigsutbrott, där svenskar finns bland de drabbade kan NI medverka i den nationella stödstyrka som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

En annan viktig arbetsuppgift för NI är omvärldsbevakning, och förberedelser utifrån den hotbild som finns mot Sverige. För att uppfylla de kraven har NI ett omfattande samarbete med såväl nationella som internationella myndigheter och organisationer.

Vad krävs för att jobba på NI?

För att kunna söka tjänst som operatör krävs att man är utbildad polis med godkänd aspiranttjänstgöring. Under rekryteringsprocessen testas den sökande mot den kravprofil som är kopplad till tjänsten. Delar som testas är bl.a. psykisk stabilitet, ihärdighet, fysik och taktisk känsla och stresshantering. Om den sökande anses lämplig erbjuds man en plats på den sex månader långa grundutbildningen.

Historik – bakgrunden till Nationella insatsstyrkan

Under 1970- och 80- talet drabbades Europa av flera terroristdåd. Det är bakgrunden till att många länder bildade särskilda grupper som jobbar mot terror, så kallade antiterroriststyrkor.

Flygplanskapningen på Bulltofta 1972, det väpnade bankrånet vid Norrmalmstorg 1973 och terroristangreppet mot den västtyska ambassaden 1975 var avgörande händelser i Sverige som visade på behovet av en väl utbildad grupp som skulle kunna användas i särskilt farliga situationer.

Till en början förstärkte polisen de piketgrupper som fanns organiserade i Stockholm, Göteborg och Malmö. Grupperna skulle inte bara arbeta med farliga situationer, utan skulle till största del syssla med vanligt polisarbete, det vill säga normal ordningspolisverksamhet.

Efter mordet på statsminister Olof Palme 1986 tillsattes två statliga kommissioner som såg över Sveriges terrorismbekämpning. Det ledde till att regeringen gav Rikspolisstyrelsen i uppdrag att organisera ”Beredskapsstyrkan mot terrorism” inom polismyndigheten i Stockholms län år 1990. Gruppen döptes snart om till NI och blev därmed också en resurs för hela Sverige. Rätten att ta beslut om när de fick användas delegerades från regeringen till Rikspolisstyrelsen. Efter ett riksdagsbeslut 2002 överfördes NI från Polismyndigheten i Stockholms län till Rikskriminalpolisen. I samband med polisens omorganisation 2015 placerades NI under Nationella Operativa Avdelningen.

Länkar