Misstänkt för brott

Vad händer om någon polisanmäler dig och du är misstänkt för ett brott? Innan du blir kallad till förhör måste polisen ha skäl att tro att det är ett brott som har inträffat.

När polisen får in en anmälan läser ett stationsbefäl eller en förundersökningsledare igenom den och gör en bedömning om det finns skäl att tro att ett brott har inträffat. Om så är fallet bedömer sedan polisen eller en åklagare om det är möjligt att utreda brottet. Bedömer polisen eller åklagaren att det är möjligt inleds en förundersökning.
Beslut om brottsutredning

Förundersökning, brottsutredning

Om polisen eller åklagaren beslutar att inleda en förundersökning/brottsutredning utses en förundersökningsledare. Det blir en polis eller en åklagare beroende på hur grovt eller hur juridiskt komplicerat brottet är.

Utredningen ska bedrivas på ett objektivt sätt. Detta innebär att inte bara omständigheter som är till nackdel för dig, utan även omständigheter som är gynnsamma för dig ska beaktas och bevis som är till din förmån ska tillvaratas. Utgångspunkten är att sekretess råder för de uppgifter som ingår i förundersökningen.

Förundersökningsledaren kan besluta att en förundersökning ska läggas ner. Detta sker när det exempelvis inte går att få fram tillräckliga bevis för beslut om åtal eller när spaningsuppslag saknas.

Det som kommer fram under förundersökningen och som är av vikt för ett eventuellt åtal sammanställs i ett förundersökningsprotokoll. Om åklagaren anser att brottet är styrkt/kan bevisas, lämnas en så kallad stämningsansökan till Tingsrätten. Alternativt skrivs ett strafföreläggande ut, det vill säga böter.

Kallelse till förhör

Innan du som är misstänkt för brott blir kallad till förhör har polisen vanligtvis redan förhört målsägaren, det vill säga den som blivit utsatt för brottet. Polisen kan också ha förhört eventuella vittnen och arbetat med att hitta och säkra teknisk bevisning.

I regel är du som är misstänkt för brottet bland de sista att förhöras. Du får kallelse till förhör via brev, telefon eller sms. I kallelsen finns även information om din möjlighet att söka en offentlig försvarare. Ju grövre brottet är, exempelvis misshandel, desto större är sannolikheten för att du kan få en offentlig försvarare.

Om du som misstänkt är svår att nå eller om kallelsen har gått ut två gånger till dig utan att du har hört av dig, kan du bli hämtad av poliser.

Är du under 18 år ska en vårdnadshavare normalt kallas till förhöret. I vissa fall kan även socialtjänsten vara med vid förhöret.

Förhör

Under ett förhör kontrollerar polisen din identitet och du får veta vilka brottsmisstankar som riktas mot dig. Du får möjlighet att lämna din berättelse om den inträffade händelsen och din inställning till brottsmisstanken.

Vanligtvis får du gå efter förhöret, men om du är misstänkt för ett grovt brott kan en åklagare besluta om att du blir anhållen. Faktorer som bedöms är om det finns risk för att du kan förstöra den pågående utredningen, om det finns risk att du fortsätter att göra nya brott samt om det finns risk att du flyr.

Om du blir anhållen och häktad

Om du blivit gripen av polis för brott förs du till en polisstation och ett inledande förhör hålls med dig. Du tillfrågas om du vill ha biträde av en advokat. Därefter kontaktar förhörsledaren åklagaren som fattar ett beslut om du ska anhållas eller inte.

Som anhållen är du skyddad av sekretesslagstiftningen och förutom din advokat har ingen rätt att veta var du befinner dig. Vanligtvis kan du få möjlighet att kontakta anhöriga och arbetsgivare. Polisen kan oftast hjälpa dig med det. Åklagaren kan besluta om andra restriktioner, som exempelvis innebär att du inte får läsa tidningar, lyssna radio, se på tv, använda internet eller ta emot besök.

Får du ta emot besök kan det ske i närvaro av en utredare. Du får inte prata om själva ärendet eller sådant som rör orsaken till varför du är anhållen/häktad.

Efter att du blivit gripen måste åklagaren senast inom tre dagar fatta beslut om att begära dig häktat. Det är bra att veta att den dag du blir gripen räknas som dag noll. Inom tre dagar måste en häktningsförhandling avgöra om du ska bli häktad.

Det händer ofta att polisen och åklagaren inte hinner sammanställa förundersökningsprotokollet under de 14 dagar som en person kan vara häktad. Det kan handla om att polisen väntar på teknisk bevisning från Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping (fd SKL) eller ett intyg om skador från rättsläkaren. Då måste en ny omförhandling ske. En del häktade medger omförhandling utan domstolens inblandning, till exempel när personen är tagen på bar gärning.

Om du blir anhållen eller häktad står samhället för kostnaderna för en offentlig försvarare i de flesta fall. I vissa fall får du själv stå för kostnaden.

Betala räkningar, avboka tandläkarbesök eller liknande praktiska saker brukar advokaten hjälpa till med. Har du inte pengar för att betala exempelvis din hyra kan du få stöd av socialtjänsten.

    Förundersökningsprotokoll

    Förundersökningsprotokollet är grunden till till huvudförhandlingen. Åklagaren ska bevisa i huvudförhandlingen att det är ställt utom rimlig tvivel att den som är åtalad har utfört brottet. 

    Förundersökningsprotokollet är sekretessbelagt fram till att en åklagare har väckt åtal. Därefter blir förundersökningsprotokollet en offentlig handling. Den misstänkte och dennes advokat får ta del av protokollet innan åtal väcks och kan då komma med begäran om kompletteringar. Din advokat har också rätt att läsa den så kallade slasken. Det är handlingar som finns i ärendet men som inte ansetts vara relevant att ta med i protokollet. 

    Bevisning i domstol

    I svenska domstolar gäller muntlighetsprincipen. Det innebär att allt ska redogöras muntligen vid förhandlingen i rättssalen. Parter och vittnen ska berätta fritt och det är bara tillåtet i undantagsfall att läsa innantill. Det kan förekomma att sakkunniga som rättsläkare och exempelvis experter på vapen eller it uttalar sig.

    Bevis kan även vara ett tekniskt protokoll från en brottsplatsundersökning, eller ett obduktionsutlåtande. Vad polisen hittat i eventuella mobiltelefoner och datorer kan också vara bevis. Allt det som utgör bevis ska bilda en kedja om vad som hänt.

    I Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det innebär en skyldighet att vittna i domstol om åklagaren, den åtalade och försvararen anser att det behövs. Undantag görs bara om vittnet till exempel är nära släkt med den åtalade. Ett vittne är under ed vilket innebär att det måste tala sanning. Att ljuga eller undanhålla fakta är att begå mened vilket är ett brott.

    För att någon ska dömas för brott i Sverige har domstolarna hårda beviskrav. Åklagaren måste kunna bevisa att den åtalade är skyldig bortom rimlig tvivel. Det innebär att det kan finnas tvivel, men det ska vara rimligt. 
    Rättegång och påföljder

    Preskriptionstider

    Preskriptionstiderna, eller när en brottsutredning definitivt avslutas, är generellt två år, fem år, eller tio år. Ett mord kan i princip aldrig bli preskriberat, men i praktiken sker det efter en mansålder på 70 år. Det är då troligt att förövaren inte längre är i livet. Fram till brottets preskriptionstid blir ett ärende egentlig mening inte nedlagt. Tillkommer det nya omständigheter kan polisen omedelbart återuppta ett ärende. 

    Mer information

    112 vid larm
    114 14 övriga ärenden