JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Efter polisanmälan

När polisen kommer till brottsplatsen är den viktigaste uppgift att se till att skadade människor tas om hand och att pågående brottsliga handlingar upphör. I vissa fall kan det också krävas att polisen omedelbart frihetsberövar en eller flera personer.

Säkra bevis och ta reda på vad som hänt

Nästa uppgift för polisen är att säkra den bevisning som finns tillgänglig. Det handlar främst om att säkra teknisk bevisning. För att ta reda på så mycket som möjligt om vad som hänt förhörs personer som har uppgifter att lämna.

Ofta kan muntlig och skriftlig bevisning tas om hand av den polis som kommit till brottsplatsen, men det händer också att ett område behöver spärras av i väntan på undersökning av polisens kriminaltekniker. I vissa fall kan polisen göra färdigt utredningen direkt på plats.

Information om hjälp och stöd

När du anmäler ett brott ska polisen ge dig information om vilka myndigheter och organisationer som du vid behov kan få stöd och hjälp från. Du ska också informeras om de möjligheter som finns att få ekonomisk ersättning.

Beslut om brottsutredning

När en anmälan gjorts ska polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts fattas beslut om att inleda en brottsutredning, en så kallad förundersökning.

Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar.

Om den misstänkte eller den som blivit utsatt för brottet (målsäganden) är under 18 år finns särskilda krav på att utredningen ska göras klart snabbt.

Om det under utredningen visar sig att inget brott begåtts eller att något brott inte kommer att kunna bevisas, läggs förundersökningen ned.

Förundersökningsbegränsning

Huvudregeln är att alla brott ska utredas. I vissa fall kan polis och åklagare avstå från att inleda eller lägga ned en brottsutredning mot en misstänkt person för ett visst brott, då det inte skulle få någon eller bara liten betydelse för det sammanlagda straffet. Begränsningen används oftast om en och samma person är misstänkt för många brott eller nyligen har dömts för annan brottslighet.

Brottsutredningen kan tas upp på nytt

Om en förundersökning lagts ned på grund av att ett brott inte kommer att kunna bevisas, kan förundersökningen alltid tas upp igen om nya uppgifter eller bevis kommer fram.

Det som definitivt ”lägger ner” ett ärende är när preskription infaller. Beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i Svensk lag 2,5,10 eller 15 år.

För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet.

Överklaga beslut att ärende lagts ner

Om ditt ärende lagts ner och du är missnöjd med beslutet kan du begära att ärendet prövas av åklagare. Vänd dig till polisen, som på din begäran överlämnar ärendet till åklagaren.

Förundersökningen

Förundersökningen leds av en förundersökningsledare, som kan antingen polis eller åklagare. Till sin hjälp har han eller hon brottsutredare från polisen.

Under den tid utredningen pågår har du inte automatiskt rätt att ta del av hur brottsutredningen genomförs eller vad som kommer fram. Men förundersökningsledaren kan ge information till dig, bara det inte riskerar att försvåra utredningsarbetet.

Du kan och ska därför ställa de frågor du vill ha svar på. Du har också rätt att ange om det är någon utredning eller information som du anser nödvändig.

När brottsutredningen är klar ska du få information om vad den lett fram till.

Det ska du få både om brottet har klarats upp och någon person ska åtalas, om brottet har klarats upp utan att någon ska åtalas eller att utredningen avslutas utan att brottet har klarats upp. Du har då också rätt att få ta del av skälen till det fattade beslutet.

Förundersökningen läggs ner

En förundersökning läggs ned om det saknas tillräckliga bevis mot den som är misstänkt för brottet eller om det inte finns några spår att följa. Andra skäl till att en brottsutredning läggs ned kan vara att den som är misstänkt har begått andra, allvarligare brott och kommer att åtalas för de brotten. Det förutsätter att de nedlagda brotten har liten eller ingen betydelse för det totala straffet.

I de fall det bedöms att det inte finns några möjligheter att utreda brottet ska den som anmält brottet få veta det.

Överklaga att förundersökningen lagts ner

Om ditt ärende lagts ned och du är missnöjd med beslutet kan du begära att ärendet prövas av åklagare. Vänd dig till polisen, som på din begäran överlämnar ärendet till åklagaren.

Rättegång i domstol

Vid rättegången är det åklagarens uppgift att övertyga domstolen om att den åtalade, det vill säga den misstänkte, har begått det brott han eller hon är misstänkt för, med stöd av vad som kommit fram under brottsutredningen. Den åtalade har i de flesta fall en advokat som företräder honom eller henne. Domstolens uppgift är att bedöma om bevisningen är så stark att det inte finns några tvivel om att den åtalade är skyldig. Även frågan om skadestånd avgörs av domstolen.

En rättegång startar alltid i en tingsrätt. Om någon av parterna överklagar kan målet tas upp i hovrätten. I tingsrättens dom står det hur man ska göra om man vill överklaga.

I undantagsfall kan också Högsta domstolen pröva en dom från en hovrätt som överklagats.

Olika slags påföljd

Om domstolen bedömer att en person är skyldig ska den besluta om vilken påföljd personen ska dömas till. Det kan vara fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller böter.

När det gäller ungdomar kan domstolen besluta om överlämnande till vård av unga eller ungdomstjänst. Domstolen kan också i vissa fall besluta om att en person som begått brott ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård.

Frikänd

Om domstolen kommer fram till att det inte kan bevisas att den åtalade begått ett brott, ska han eller hon frikännas. Då ska de uppgifter som finns om ärendet i polisens misstankeregister tas bort.

Film: vad händer efter polisanmälan?

Filmen beskriver vad som händer med en brottsanmälan när den har tagits emot av polisen. Filmen är textad men du behöver själv aktivera undertexterna i filmfönstret genom att klicka på ikonen för textning.

Myndigheter i rättsväsendet

Regeringen bestämmer mål, riktlinjer och fördelning av resurserna för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna tillämpar de lagar och utför den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om.

Polismyndigheten ligger under justitiedepartementets ansvarsområde. Det gör även bland andra Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten.

Brottsförebyggande rådets webbplats

Brottsoffermyndighetens webbplats

Domstolsverkets webbplats

Justitiedapertementets webbplats

Kriminalvårdens webbplats

Kustbevakningens webbplats

Rättshjälpsmyndighetens webbplats

Tullverkets webbplats

Åklagarmyndighetens webbplats

Till toppen