Film – Efter polisanmälan

Efter polisanmälan

I filmen får du veta vad som händer med en brottsanmälan när den har tagits emot av polisen. Vad gör polisen och vad gör åklagaren? Filmen är textad och du behöver själv aktivera undertexterna i filmfönstret. Klicka på ikonen  textning.

För dig som hellre läser text om vad som händer efter polisanmälan:
Beslut om brottsutredning
Brottsutredning inleds
Rättegång

Fler filmer

Klickar du på texten "Mer information" i högra hörnet på filmen kan du höra en kriminalpolis och en åklagare berätta om hur de jobbar.

Kort sammandrag av filmerna:

Varför är det viktigt att anmäla brott? Du anmäler brott för din egen skull, men du kan också bidra till att stoppa pågående brottslighet. Du kan göra en insats för att andra människor inte ska drabbas av brott.


Vad är en förundersökning?
Efter en anmälan börjar polisen en utredning. Syftet med en förundersökning är att reda ut vad som hänt. Det är också viktigt att prata med brottsoffer, vittnen och den misstänkte. I många förundersökningar får den tekniska bevisningen stor betydelse.

Vem som leder en förundersökning beror på hur grovt brottet är eller hur juridiskt komplicerat det är. I korthet är det polisen som leder enklare utredningar och åklagaren de mer komplicerade.

När åklagaren leder förundersökningen har han eller hon ansvar för polisutredningen. Åklagaren bestämmer vilka som ska förhöras och vilka åtgärder polisen ska göra för att utreda om ett brott har begåtts eller inte. Åklagaren har rätt att anhålla och kan bestämma att någon ska vara inlåst några dagar under en utredning. Vill åklagaren förlänga det med mer än tre dagar måste åklagaren gå till tingsrätten för att få tillstånd att häkta den misstänkta.

Efter förundersökningen: Åtal, böter eller åtalsunderlåtelse. Åklagaren väcker åtal om det går att bevisa att en person gjort sig skyldig till brott. Ibland kan åklagaren skriva ut böter istället för att väcka åtal.

Åklagaren kan också bestämma om åtalsunderlåtelse, till exempel när det är fråga om en ung gärningspersonen. Det innebär att  personen som utfört ett brott blir lagförd och finns med i brottsregistret. Däremot blir det ingen rättegång och personen slipper straff. personen får träffa en åklagare och prata om det som hänt. Återfaller personen i brott blir det rättegång.


Varför läggs en förundersökning ner? Polis eller åklagare kan lägga ned en förundersökning. Då är grunden att det inte finns tillräcklig bevisning för att komma till ett åtal. Det kan ibland upplevas som tungt för brottsoffret. 

En nedlagd förundersökning kan enkelt återupptas om det kommer in nya omständigheter. Det är relativt vanligt att det sker.



Ersättning och skadestånd till brottsoffer
. Efter en anmälan lämnar polisen information om vilka myndigheter och frivilliga organisationer brottsoffret kan söka hjälp och stöd från. När ärendet får en handläggare kan brottsoffret följa upp sitt ärende och få hjälp och stöd från polisens utredare. 

Du som har blivit utsatt för brott har rätt att få skadestånd om det är riktat mot dig som person. Den som har begått ett brott är skyldig att betala skadestånd till dig. Tingsrätten dömer ut den summa som gärningspersonen ska betala. Kan gärningspersonen inte betala ska du vända dig till ditt försäkringsbolag för att få ersättning. Vill försäkringsbolaget av någon anledning inte betala kan den statliga Brottsoffermyndigheten betala ut ersättning istället.



Skydd för vittnen och målsägande.
Många personer upplever att det kan vara jobbigt att delta under en förundersökning som vittne eller målsägare. I vissa fall beror det på en rädsla för gärningspersonen. Skyddsbehovet ska styra vilken nivå skyddet ska ligga på. Det kan till exempel handla om skyddad adress och kontaktförbud.

Polisen har speciella personskyddsgrupper som vid svårare fall tar över för att skydda utsatta personer.

112 vid larm
114 14 övriga ärenden

 

Liten ordlista


Gärningsperson = den som är misstänkt för eller har begått brott

Målsägare = den som blivit utsatt för brott

Påföljd = domstolens dom om vad den åtalade ska dömas till, exempelvis fängelse, vård eller böter. Även polis och åklagare kan besluta om böter.

Teknisk bevisning = Polisen letar efter spår på brottsplatsen, de gör en så kallad teknisk undersökning, för att säkra bevis, såsom fingeravtryck, fotspår DNA och eventuella föremål.

Åtalad = den som enligt åklagarens uppfattning är skyldig till brott. Rättegången i domstolen avgör om den åtalade har begått brottet eller inte.