Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Frågor och svar om polisens utredningar

Årligen anmäls cirka 1,5 miljon brott till polisen fördelat på drygt 1,2 miljoner ärenden. Här ger polisen några svar på vad som händer med alla dessa anmälningar.

Hur många brott klaras upp?

Antalet ärenden som polisen klarar upp mäts utifrån måttet ärenden som slutredovisas till åklagare. Under år 2016 slutredovisades drygt 146 000 ärenden till åklagare vilket motsvarar knappt 12 procent av antalet registrerade ärenden. Resten skrivs av under processens gång.

Varför skrivs så många ärenden av?

Runt 60 procent av ärendena skrivs av omgående efter anmälan De vanligaste orsakerna till det är att det som anmäls inte bedöms vara ett brott, att det inte med rimliga ansträngningar går att utreda brottet eller att det saknas spaningsuppslag eller bevis.

Varför skrivs många ärenden av så snabbt?

För att inte belasta polisens utredningsorganisation med brott som inte är möjliga att klara upp med en rimlig arbetsinsats, utifrån brottets straffvärde. Det gör att polisen kan koncentrera sina resurser till mer allvarliga brott eller brott där det finns konkreta bevis.

Men även brott med en utpekad misstänkt och konkreta bevis skrivs av?

Ja, det kan vara så. Polis och åklagare kan t.ex. tillämpa reglerna om förundersökningsbegränsning som finns i förundersökningskungörelsen. Lagstiftningen är utformad så att straffet sällan blir längre om man åtalas och döms för flera brott jämfört med färre eftersom det är straffvärdet på brotten och inte antal brott som i första hand styr påföljden. För att spara resurser till andra utredningar blir därför mindre grova brott eller brott som inte leder till en högre påföljd förundersökningsbegränsade.

Innebär ett avskrivet brott att utredningen för alltid är nedlagd?

Nej. Kommer det in ny bevisning kan polisens öppna upp utredningen igen. Det kan till exempel vara att fingeravtryck eller dna som inte kunnat kopplas till en person gett en träff i en annan utredning.

Används nedlagda ärenden på andra sätt?

Ja, polisen bedriver ett kontinuerligt underrättelsearbete för att ringa in brottsaktiva personer. Det gäller till exempel ligor som begår omfattande seriebrottslighet. Därför kan kunskapen från nedlagda ärenden bidra till att personer slutligen döms för sin brottslighet även om alla enskilda brott de begått inte klaras upp. Information i anmälan kan också användas som underlag för att kartlägga på vilka tider och platser som brott begås. Därför är det viktigt att allmänheten anmäler alla brott de utsätts för, det ökar polisens möjligheter att lyckas i sitt arbete.

Vad händer med de ärenden som inte avskrivs?

I de drygt 500 000 ärenden som polisen inleder en förundersökning i går polisens utredning in i ett skede där de som utreder samlar bevis genom att t.ex. förhöra vittnen och analysera teknisk bevisning.

Vad gör polisen för att förbättra utredningsresultatet?

För att förbättra resultatet och effektivisera utredningarna arbetar polisen med ett stort antal åtgärder.

• Polisen anställer fler. Antalet civila utredare har ökat och antalet som tas in på polisutbildningen har ökat för att ge ytterligare 1 500 poliser till år 2021. 
• Polisen har nyligen fått ett datastöd som avsevärt förbättrar ärendesamordningen och gentemot de särskilt brottsaktiva personerna för att stoppa dessas brottsliga aktiviteter genom att få dem åtalade och lagförda.
• Polisen arbetar för att få tillstånd lagändringar på områden som är centrala för att åstadkomma bättre resultat. Det handlar om tillgång till lagrad data- och teletrafik, straffskräpningar så att tvångsmedel kan användas i exempelvis vapenärenden.
• Polisens kontaktcenter, PKC, svarar idag för fler tidiga utredningsåtgärder och ska tidigt i processen bedöma vilka ärenden som ska läggas ned och vilka som kan utredas vidare.
• Förstärka det brottsförebyggande arbete för att minska kriminaliteten vilket på sikt kan minska inflödet av polisanmälningar.
• Öka antalet ärenden som utreds med stöd av förenklat utredningsförfarande. Det sparar både tid och resurser.
• Förflytta personal och förstärka i de delar av landet där det finns behov av mer utredningsresurser.

Har det blivit svårare för polisen att klara upp brott?

Ja, det är polisens uppfattning. Under senare år har utvecklingen inom och utanför polisen gjort det svårare för polisen att prioritera utredningar av mängdbrott.  
• Antalet mord och mordförsök i kriminella miljöer har ökat. Det är ärenden som kräver stora resurser och som är svåra att utreda.
• Utvecklingen i de prioriterade stadsdelarna kräver mer polisresurser för att säkerställa ordning och säkerhet för de boende.
• Polisens omorganisation har under genomförandeåren 2015-2016 minskat effektiviteten i utredningsverksamheten.
• Arbetet med gränskontroller och de ökade kraven på polisens kris- och terrorberedskap har tvingat fram omprioriteringar av personal.
• Polisen har utökat arbetet med att bemöta brottsoffer.

Utöver det finns det flera strukturella faktorer som påverkat polisens möjligheter att klara upp brott:

• Kraven på teknisk bevisning har skärpts för att få en fällande dom.
• Utvecklingen av brottsligheten har inneburit fler komplicerade och svåruppklarade brott genom utvecklingen av den it-relaterade brottsligheten och den grova våldsbrottsligheten.
• Mycket talar för anmälningsbenägenheten av brott som riktas mot enskilda har ökat i samhället. Det gör att brott som misshandel, ofredanden, trakasserier, olaga hot och sexualbrott i allt större utsträckning anmäls och det handlar om lindrigare brott med ett svagare bevisläge.

Läs mer: Därför utreds inte brottet mot dig – trots att det finns en misstänkt

 

Till toppen