Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Åtal i omfattande mordutredning

Idag lämnade åklagarna in stämningsansökningarna i en utredning som beskrivs som både komplicerad och resurskrävande. Bland brottsrubriceringarna finns mord, grov misshandel och grov anstiftan till allmänfarlig ödeläggelse.

Utredningen inleddes efter att en man sköts till döds utanför Östra skolan i Katrineholm den 14 maj 2017 men kom snart växa till mer än en mordutredning. Ett stort antal personer kopplades till brottet och när dessa kartlades kunde flera brottsrubriceringar läggas till. När nu sammanlagt 10 personer åtalas är det för mord, anstiftan till mord, flera fall av grovt vapenbrott, grov utpressning, penningtvätt, anstiftan till allmänfarlig ödeläggelse, narkotikabrott och flera våldtäkter. 

- Det som har stuckit ut i den här utredningen har varit det omfattande materialet när så många misstänkta skulle kartläggas. Bara informationen från alla telefonanalyser har varit enormt, säger Lars Liewenborg, chef på Grova brottsgruppen för Nyköping och Katrineholm.

Som så ofta när utredare använder sig av polisens metodstöd för utredning av grova brott (PUG) har det varit ett tidskrävande arbete. Metoden ger en struktur åt utredningar som innehåller en stor mängd information men är väldigt resurskrävande. Lars grupp för grova brott har varit den bestående kärnan genom utredningen men utan inlånade resurser hade de troligtvis inte kommit lika långt som nu.

- Våra analytiker från polisregionen har haft en avgörande roll för att vi snabbt skulle få en övergripande bild. Att vi dessutom fått in så engagerade utredare från Södermanland och övriga delar av regionen har inneburit att vi nu tror oss kunna binda ett stort antal personer till brottsmisstankar, säger han.

Handgranatsattacken mot polishuset
En av de huvudmisstänkta är, förutom mordet, även misstänkt för anstiftan till den uppmärksammade handgranatsattacken mot polishuset i Katrineholm på nyårsnatten förra året. Under utredningens gång har det kommit fram uppgifter som tyder på att mannen kan misstänkas ligga bakom en beställning av attacken.

- Så här har det sett ut under utredningens gång. Med så många personer involverade där de inblandade rör sig i kriminella kretsar så kom det till brottsrubriceringar varefter att vi upptäckte nya brott, säger Lars Liewenborg. 

Brotten har begåtts från juli 2014 och fram till mordet i maj 2017, så utöver antalet brott och misstänkta rör det sig dessutom om en längre tidsperiod. För att komma fram till de slutsatser som chefsåklagare Robert Eriksson nu väckt åtal på, har det enbart i mordutredningen bland annat hållits cirka 600 förhör, genomförts 32 husrannsakningar och tagits 42 telefoner i beslag. Det ger ett förundersökningsprotokoll på cirka 3000 sidor, bara gällande mordutredningen.

- I stort så är jag nöjd med vad vi åstadkommit under utredningen. Självklart finns det alltid saker man kan göra bättre men vi har gjort vad vi har kunnat för att lösa dessa brott. Dessutom har vi löpande haft ett gott samarbete med Åklagarmyndigheten, säger Lars Liewenborg.

Polisens informatörsverksamhet
Förundersökningsmaterialet blir offentligt i samband med åtalet och förutom en gedigen bild av hur en krets kriminella i Katrineholm kan misstänkas ligga bakom en stor mängd grova brott finns uppgifter om en del av polisens verksamhet som brukar förknippas med stor sekretess. En av de misstänkta säger i förhör att han fungerat som informatör till polisen under en längre tid. Det är uppgifter som också bekräftas i förhör med flera polisanställda.

- Jag kan konstatera att en person som lämnat information om brottslighet har åtalats. För mig är det en självklarhet då det inte finns någon särbehandling för polisens informatörer. Får vi kännedom om ett brott ska det anmälas, säger Johan Levin, chef för utredningsenheten i polisregion Öst.

Polisens informatörer är personer som vänt sig till polisen för att ge information om brottslighet. Då de behöver vara insatta rör det sig ofta om personer som själva är kriminella. Om informationen som lämnas kan bekräftas som trovärdig används den sedan i polisens utredningar. Verksamheten följer givna riktlinjer där ytterst få känner till informatörernas identitet. Förutom det finns flera kontrollfunktioner för att säkerställa att verksamheten sköts på ett korrekt sätt.

- Hur vår informationsinhämtning går till i detalj kommenterar vi aldrig och det är på grund av två skäl. Dels på grund av säkerheten för de som lämnar information och dels för att vi inte vill avslöja vårt arbetssätt för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, säger Johan Levin.

Preliminärt inleds huvudförhandlingen i tingsrätten måndag den 12 februari med 25 inplanerade förhandlingsdagar som avslutas fredag den 13 april.

Till toppen