Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Polisen biträdde i fler avhopparärenden

De är hotade, de är rädda och de vill lämna det kriminella livet bakom sig. Förra året hjälpte polisen i Malmö till med insatser i fler ärenden än tidigare.

Till konsultationsteamet i Malmö kommer personer som lever under hot och vill bryta sin kriminella livsstil. I teamet, där Malmö stad har huvudansvaret, ingår personal från bland annat socialtjänsten, kriminalvården och polisen. När ett ärende inleds är det många resurser som behöver sättas in samtidigt. Det kan handla om att hitta sysselsättning, påbörja en missbruksbehandling eller flytta personen till en annan ort.

För att konsultationsteamet ska inleda ett ärende krävs ingen polisanmälan och här kan även personer som inte är kriminella, men som lever under hot, få hjälp och stöd. Socialtjänsten ansvarar för ärendet och samverkar med andra aktörer i de fall det behövs. Under 2017 arbetade teamet med 45 ärenden. I drygt hälften av ärendena, 24 stycken, hjälpte polisen till med olika insatser, vilket är en ökning jämfört med tidigare år när polisen biträtt i 10-15 ärenden. De många grova våldsbrotten och ett hårdare tryck i kriminella kretsar är sannolikt en av anledningarna till att fler vill hoppa av sin kriminella bana.

Polisen bistår med riskanalyser, operativa insatser och kontroller

Polisens huvudsakliga uppgift är att göra en riskanalys som socialtjänsten har som underlag när de fattar beslut om att påbörja ett avhopparärende. Inom polisen är det sektionen för brottsoffer och personsäkerhet som bistår socialtjänsten med uppgifter och insatser, men i just Malmö finns även ett väl upparbetat samarbete med gruppen för grova brott på utredningssektionen.

-  Vi pratar med personerna och frågar vem de är rädda för och varför. Utifrån det gör vi en hotbildskontroll för att se om det finns någon substans i det, säger Göran Söderberg som är en av två poliser från polisområde Malmö som ingår i konsultationsteamet.

Utöver riskanalysen hjälper polisen också till med operativa insatser och kontrollerar om avhopparna håller sig borta från kriminalitet. Att både Göran Söderberg och hans kollega Tina Nilsson, som också ingår i konsultationsteamet, arbetar vid grova brott ser han som en fördel i förhållande till arbetet med avhopparna.

-  Vi har dagsfärsk information och insikt i många av de grova våldsbrott som utreds. Det gör att vi har kännedom om de konflikter som finns mellan de olika konstellationerna och olika personer vilket hjälper polisen i arbetet med riskanalyserna. Det innebär också att vi snabbt kan få kännedom om någon avhoppare återfaller i brott.

”Jag har gjort vad jag kan”

Om polisens bedömning är att hotbilden är så allvarlig att personen inte kan vara kvar i Malmö vidtas åtgärder för att placera denne på annan ort. Även om det inte hör till vanligheterna har Göran Söderberg varit med om att placera avhoppare i andra länder och ibland fattas beslut om omedelbar flytt redan vid första mötet.

-  Det är ett brett spektra av personer som söker sig till avhopparverksamheten, allt från 17-åringar som är skyldiga någon pengar efter en narkotikaaffär,  till personer i MC-miljöer som lämnat i så kallad ”bad standing” och hotbilderna kan se väldigt olika ut. 

En av svårigheterna med att arbeta med avhopparna är att de lätt tappar motivationen. Det kan handla om att de känner sig ensamma och isolerade när de flyttas till en plats där de inte känner sig hemma. Det kan också vara en ovilja eller svårighet att bryta ett missbruk. En av avhopparna som Göran Söderberg arbetat med hade en väldigt hög hotbild och allt var ordnat för att flytta honom till ett annat land, men i sista stund ville han inte längre medverka. Några månader senare sköts han till döds.

-  Det svåra är att det finns många trasiga människor som man inte kan hjälpa. Men jag tänker att jag har gjort vad jag kan, säger Göran Söderberg.

Sex av tio fullföljer

Utöver vinningen för individen och samhället i stort när en person väljer att sluta begå brott innebär avhopparverksamheten också stora ekonomiska vinster. Enligt rapporten Vänd dem inte ryggen - socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer, Fryshuset, Eva Lundmark - Nilsson och Ingvar Nilsson kan en kriminell konstellation bestående av 15 personer under en 15-årsperiod generera samhällskostnader på cirka 244 miljoner kronor.

En del av avhopparna är pojkar i övre tonåren, som kanske inte riktigt etablerat sig i den kriminella världen än. Avhopparverksamheten fungerar då brottsförebyggande genom att förhindra vidare rekrytering till kriminella konstellationer.

Siffror från Brottsförebyggande rådets rapport Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar visar att sex av tio fullföljer avhopparverksamheten.

Till toppen