Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Inbrottstjuv dömd till fängelse – topsning avgörande i polisarbetet

Bevisning i form av dna, utredning och brottssamordning ledde till att sex inbrott och tre försök till inbrott har klarats upp. Under torsdagen kom en dom i målet som även omfattar en misshandel. Domen blev två års fängelse och sedan utvisning ur landet.

En man greps förra månaden i södra Stockholm för misshandel vid en krog. Han dna-testades med så kallad topsning på plats av polispatrullen. Det visade sig att han var eftersökt för flera inbrott i länet. Vid dessa inbrott hade dna säkrats på platserna och på så sätt stärktes bevisningen. Det gjorde att den misstänkte erkände samtliga brott vid förhör. Brotten utreddes i Huddinge lokalpolisområde.

- Det känns bra att kunna klara upp ett stort antal ärenden och ge de drabbade upprättelse, säger utredare Camilla Fredin.

Fakta

Registertopsning enligt 28 kap 12 a Rättegångsbalken

Registertopsning syftar till att kunna jämföra dna-profiler från skäligen misstänkta med dna-profiler från ouppklarade brott. Det är ett mycket viktigt verktyg för att kunna klara upp grova brott och ska användas i så stor utsträckning som möjligt.

Vilka får topsas?

Skäligen misstänkta för brott med fängelse i straffskalan.Misstänkt måste ha fyllt 15 år. Om det kan antas att påföljden för brottet blir enbart böter ska topsning inte ske. Detta innebär att misstanke om brott med max sex månaders fängelse i straffskalan ofta innebär att topsning inte ska ske. Vid denna bedömning ska dock vägas in om personen är dömd tidigare för liknande brottslighet eller har befintliga andra misstankar. Det kan då finnas skäl att tro att påföljden kommer bli mer än enbart böter och topsning kan då ske. Denna bedömning behöver inte vara alltför ingående.Om det aktuella brottet har enbart fängelse i straffskalan finns det i princip alltid skäl att topsa.

Till toppen