Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Hedersrelaterad brottslighet – så jobbar polisen

Antalet anmälningar ökar när det gäller hedersrelaterad brottslighet. Även så kallad vardagsheder begränsar många individers mänskliga fri- och rättigheter. Nu föreslås en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv.

Hur ställer sig polisen till den utredning om straffskärpningsgrund mot brott med hedersmotiv som just nu pågår? Hur arbetar polisen mot hedersrelaterat våld och förtryck? Hur sprids kunskap och metodik inom polisen?

Det var några av frågorna som diskuterades när riksdagens tvärpolitiska nätverk mot förtryck och diskriminering i hederns namn, i samarbete med kvinnoorganisationerna Bred feministisk plattform och Varken hora eller kuvad, nyligen bjöd in till seminarium om hedersrelaterat våld och förtyck. Carin Götblad representerade polisledningen och talade om polisens arbete mot hedersrelaterad brottslighet, och lyfte samtidigt frågor som hela samhället måste hjälpas åt att ta ansvar för.

– Polisen har en jätteviktig roll i detta arbete och jag är glad att kunna säga att jag verkligen tycker att vi har flyttat fram positionerna, både när det gäller kunskapen och medvetenheten kring brottsligheten och hur vi jobbar med den. Men det är givetvis fortfarande mycket kvar att göra, inledde Carin Götblad.

Nytt metodstöd och hedersmarkering

Polisen håller tillsammans med åklagarmyndigheten på att ta fram ett nytt myndighetsgemensamt metodstöd, mer omfattande än det nuvarande, och det beräknas vara färdigt till årsskiftet.

Det kommer också att införas en hedersmarkering i Durtvå, polisens system för anmälningar och brottsmisstankar.

– Hedersmarkeringen kommer att betyda mycket. Då kommer vi att kunna få fram statistik på det som anmäls till oss och vi tror också att det kommer att leda till ökad lagföring, säger Carin Götblad.

Viktigt att stärka kvinnans ställning

Om man tittar runt om i världen kan man se att där det finns hedersnormer och hederskultur är det patriarkala strukturer som styr.

– Ju svagare rättslig ställning kvinnor och flickor har desto mer våld och övergrepp, oavsett kultur eller religion för övrigt, säger Carin Götblad och fortsätter:

– För att motverka våld och övergrepp på kvinnor och flickor är vårt arbete för ökad jämställdhet oerhört viktigt, och att fortsätta arbetet över gränserna med till exempel utbildning för att motverka att vissa grupper i samhället isolerar sig. Här måste vi tydligare kliva fram och kräva respekt för vårt jämställdhetsarbete i Sverige. Det är viktigt att sprida dess betydelse internationellt.

Hur hanterar vi IS-barnen?

Carin Götblad flaggar även för ett annat internationellt problem som är aktuellt just nu: IS-barnens återvändande. Det handlar om barn som passivt har iakttagit fruktansvärda saker och våld under lång tid, men också barn som har deltagit i fruktansvärt våld.

– Hur förbereder vi oss på att hantera dessa barn ur en mängd olika perspektiv, så att det inte blir fel? De behöver få hjälp och stöd och många behöver naturligtvis behandling. Vi har till exempel erfarenheter av före detta barnsoldater. Det här är en viktig fråga som samhället måste ta hand om, så att vi inte tror att det löser sig av sig själv med bara kärlek. För det gör det inte, säger Carin Götblad.

Polisen välkomnar straffskärpningsgrund

Det pågår just nu en utredning med förslag om att införa straffskärpningar och starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (SOU 2018:69).

Polisen välkomnar förslagen i utredningen om en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv, införande av en straffbestämmelse om barnäktenskap och införande av ett utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands för att ingå äktenskap eller könsstympas.

Den föreslagna straffskärpningsgrunden kommer även att underlätta införandet av den planerade hedersmarkeringen i Durtvå, vilket kan bidra till att tidigt identifiera brotten så att åtgärder vidtas.

Man skulle också behöva utreda om det i vissa fall går att kriminalisera ”vardagsheder”, som innebär begränsningar av individens integritet, sexualitet, frihet och livsutrymme – hemma, i skolan och på fritiden.

– De sammantagna begränsningarna över tid och den systematik som de kan utföras med medför ofta allvarliga konsekvenser för den utsatta. Om man skulle kunna kriminalisera det tror jag att det skulle ha en ordentlig effekt, säger Carin Götblad.

Kompetensnätverk för råd och stöd

Polisen har etablerat ett kompetensnätverk mot hedersrelaterad brottslighet för att kunna stötta medarbetare i varje polisområde och det finns även expertteam på nationell nivå som ger råd och stöd i utredningar om hedersvåld. Dessutom ingår det poliser i länsstyrelsen i Östergötlands nationella kompetensteam, som svarar på frågor både från yrkesverksamma och från utsatta.

Fler och fler poliser, åklagare och socialsekreterare ber om hjälp i ärenden nu än för ett par år sedan, enligt statistiken över telefonsamtalen som kommer in, och det kommer in många fler anmälningar till polisen. Det är också fler ärenden som leder till åtal och det blir fler domar i hedersrelaterade ärenden.

– Det beror troligtvis både på att antalet brott har ökat och att det finns en ökad kunskap om vad som är hedersrelaterad brottslighet. Medvetenheten har ökat i hela samhället, och det beror ju till stor del på den debatt som drivs av de ideella kvinnoorganisationerna, säger Carin Götblad.

Utbildningar för olika grupper

Utvecklingscentrum Mitt vid nationella operativa avdelningen håller på att ta fram ett grundläggande utbildningspaket för hedersrelaterad brottslighet för polisutbildningen samt ett utbildningspaket för utredare och förundersökningsledare, och alla förundersökningsledare i hela landet kommer tillsammans med länsstyrelsen i Östergötland få en heldagsutbildning om hedersvåld.

– I region Mitt gick vi före i en pilot av en utbildning i fyra heldagar, som vi fick av kompetensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötland för två år sedan. Utbildningen var mycket uppskattad och höjde vår medvetenhet rejält. Nu hoppas jag att detta ska spridas till övriga regioner, säger Carin Götblad och fortsätter:

– De som gick utbildningen var utredare, vakthavande befäl, IGV-poliser, förundersökningsledare, åklagare. Och Ju mer man jobbar med de här frågorna i rättsväsendet desto mer inser man hur viktigt det är att många olika funktioner har kunskap.

Seminarium om hedersnormer i Almedalen

Polisen anordnar ett seminarium i Almedalen den 1 juli för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Rubriken för seminariet är: Hur bryter vi att pojkar fostras till män med hedersnormer?

Medverkande:
Carin Götblad, Regionpolischef, Polismyndigheten, moderator
Devin Rexvid, Forskare hedersrelaterat förtryck och våld, Umeå universitet
Niklas Långström, Våldsbrottsforskare, Karolinska institutet

Hedersrelaterade brott – polisens arbete
Hedersrelaterade brott – utsatt

Till toppen