Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.

Krisberedskapsvecka – skulle du klara av en kris?

Den 6-12 maj genomför Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ”Krisberedskapsveckan”. Det är MSB:s årliga kampanj för att öka människors beredskap inför samhällskriser.

Syftet med kampanjen är att få människor att reflektera över hur de kan klara en situation när samhället inte fungerar som vi är vana vid. Orsaken kan vara skogsbränder, stormar, cyberattacker eller militära konflikter i vårt närområde.

En av de grundläggande principerna för hantering av allvarliga samhällsstörningar är ”ansvarsprincipen” vilken innebär att en aktör, exempelvis en myndighet, som har ansvar för en verksamhet eller att hantera en viss typ av situation till vardags också har det vid en allvarlig samhällsstörning.

Allvarliga samhällstörningar kan orsakas av allt ifrån

  • Naturfenomen, exempelvis stormar eller höga vattenflöden,
  • Olyckor, till exempel utsläpp av farliga ämnen,
  • Uppsåtliga gärningar, exempelvis terrorattacker, cyberangrepp eller andra typer av sabotage till väpnade angrepp från annan stat.

Utifrån polisens grunduppdrag, att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och i övrigt ge allmänheten skydd och hjälp, blir därför Polismyndigheten en mycket viktig aktör i alla dessa typer av samhällsstörningar. I de fall det handlar om brottsliga angrepp blir polisen en självklar huvudaktör.

Polismyndigheten har en avgörande förmåga i många krissituationer. Myndigheten har verksamhet över hela landet och genom sin dygnet-runt-verksamhet och ständiga närvaro ute i samhället är polisen ofta den som först är på plats och kan ge en uppdaterad lägesbild. Polismyndighetens förmåga består dessutom av en bred kompetens med såväl generell förmåga som specialistkompetens inom flera områden.

Polismyndigheten hanterar redan till vardags olika former av samhällsstörningar men då av mindre karaktär. Detta gör dock att myndigheten skapat en hög förmåga att leda i situationer som innehåller många av de faktorer som definierar en kris; betydande värden står på spel, begränsad tid står till förfogande och omständigheterna präglas av stor osäkerhet.

Vid mer omfattande händelser, bland annat sådana som betecknas som allvarliga samhällsstörningar, organiserar Polismyndigheten en särskild händelse. Vilket innebär att en särskild lednings- och insatsorganisation skapas med särskilt uttagna resurser. Vid en särskild händelse leds verksamheten av en särskilt utsedd kommenderingschef som ges stora befogenheter att fatta beslut om hur insatsen ska genomföras.

Till stöd har kommenderingschefen en ledningsstab med personal som upprätthåller särskilda funktioner som behövs för att ta fram underlag för olika typer av ledningsbeslut. Funktionerna hanterar sådant som till exempel personalplanering, underrättelser, insatsplanering, samverkan med externa aktörer och logistik.

För att hantera en allvarlig samhällsstörning behöver Polismyndigheten själva säkerställa sin förmåga att verka under störda förhållanden. Det kan handla om att elförsörjningen slås ut, att kommunikationsmedlen störs eller säkerheten kring vissa lokaler behöver höjas.

För detta genomför Polismyndigheten kontinuitetshantering, vilket innebär att myndigheten tar fram planer och skapar rutiner för olika typer av reservförfaranden. Denna verksamhet har intensifierats utifrån det uppdrag som Polismyndigheten och övriga myndigheter fått att återuppta planeringen för sin förmåga inom ramen för civilt försvar, alltså att förbereda verksamheten för att hantera en situation då beredskapen höjs eller krig utbryter.

En grundläggande förutsättning för att Polismyndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag vid en allvarlig samhällsstörning är givetvis att det finns personal som kan utföra uppgifterna. Detta förutsätter i sin tur att personalen själva kan hantera verkningarna av en samhällsstörning. Det kan handla om att tänka ut alternativa färdsätt till jobbet om de kommunala färdmedlen inte fungerar, att ha något att hämta vatten i vid särskilda tappställen om den vanliga vattenförsörjningen inte fungerar, att ha lite kontanter i reserv om det inte går att betala med betalkort med mera.

Vill du veta mer om krisberedskap inom Polismyndigheten kan du läs mer här.

MBS:s hemsida finns ytterligare information om krisberedskap.

Till toppen