Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.

Polisens lägesbild över utsatta områden behövs

För att kunna motverka de kriminella måste vi ha en ärlig bild om var problemen finns och hur de ser ut. Därför skapar vi en lägesbild skriver polischeferna Anders Thornberg och Mats Löfving i en debattartikel i DN.

Artikeln är hämtad från DN Debatt 29/5: ”Polisens lista över utsatta områden i Sverige behövs."

För att kunna motverka de kriminella måste vi ha en ärlig bild om var problemen finns och hur de ser ut. Därför skapar vi en lägesbild över vilka områden som är utsatta, vilka som är riskområden och vilka som är särskilt utsatta områden. Lägesbilden är också viktigt i samarbetet med kommunerna, skriver polischeferna Anders Thornberg och Mats Löfving.

Varje dag stiger drygt 11 000 människor på buss eller tunnelbana i Rinkeby i västra Stockholm. Människor som, precis som du och jag, vill kunna ta sig tryggt till jobbet, skolan eller vart de än är på väg.

På kort tid ökade otryggheten vid den här t-banestationen. Många ungdomar drogs till tunnelbanan. Narkotikahandel bedrevs synligt, biljettkontrollanter utsattes för hot och ordningsvakter för stenkastning. Polisen samlade offentliga och privata aktörer som alla beskrev problemen ur sina perspektiv. Med en gemensam lägesbild kunde vi tillsammans jobba för att öka tryggheten i och kring stationsbyggnaden.

Rinkeby är ett av de områden som enligt polisens bedömning är ett särskilt utsatt område. Det är områden som präglas av låg socioekonomisk status, kriminell påverkan på lokalsamhället, allmän obenägenhet att delta i rättsprocesser, parallella samhällsstrukturer och våldsbejakande extremism. Det är ett fåtal kriminella som påverkar hela samhället. De allra flesta boende vill ha ett vanligt liv, men mot sin vilja påverkas de av kriminella. Otryggheten påverkar i förlängningen stora delar av det svenska samhället.

Polisens mål är att vi i framtiden inte ska ha några utsatta områden. Men för att vi ska kunna motverka de kriminellas påverkan måste vi ha en ärlig bild om var problemen finns och hur de ser ut. Därför skapar polisen en gemensam lägesbild över kriminell påverkan i lokalsamhållet.

2019 års lägesbild, som beräknas vara klar i juni, är den tredje i raden.

Lägesbilden skapas med hjälp av metodstöd och flera bedömningsmodeller. Modellerna har tagits fram i samarbete med forskare vid Malmö universitet, länsstyrelser, kommuner och Brottsförebyggande rådet.

Syftet är att ge polisen en viktig vägledning om hur vi ska prioritera, inte att stigmatisera. Utifrån de 97 lokalpolisområdenas uppgifter skapas en gemensam lägesbild för hela polisen över vilka områden i Sverige som är utsatta, vilka som är riskområden och vilka som är särskilt utsatta områden. Kunskapen om i vilken utsträckning ett lokalsamhälle är påverkat av kriminella gör att vi mer träffsäkert kan fördela resurser och skapa förutsättningar för samverkan med andra parter, som tex kommuner, myndigheter och privata aktörer som fastighetsbolag. Den hjälper oss också att utveckla våra arbetsmetoder och genom det skapa ökad trygghet och säkerhet för invånarna.

Polisen har vidtagit och fortsätter att vidta omfattande åtgärder för att bekämpa det grova våldet och öka tryggheten för alla medborgare i Sverige. Det handlar bland annat om att strypa inflödet av pengar och narkotika till kriminella och tillsammans med andra myndigheter och aktörer vidta kraftfulla åtgärder för att minska riskerna att fler dras in i kriminalitet, till exempel:

  • Polisen bekämpar tillgången till vapen och griper kriminella. Polisen grep under de första fyra månaderna i år 123 personer som senare häktades misstänkta för vapenbrott eller grovt vapenbrott, vilket är mer än en person om dagen.
  • Ökad närvaro. Polisen har ökat sin lokala närvaro i de utsatta områdena för att skapa ökad trygghet för medborgarna.
  • Myndighetsgemensamt arbete. Polisen leder det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet med tolv myndigheter med fokus på utsatta områden. I en av insatserna mot ett kriminellt nätverk som ägnade sig åt storskalig smuggling och narkotikadistribution till flera särskilt utsatta områden i Göteborg dömdes 17 personer förra året till fängelse.
  • Samverkan med näringslivet. Nyligen arrangerade Polismyndigheten en konferens med ett 100-tal företrädare för dagligvaruhandeln om hur vi ska stödja handlares etablering i brottsutsatta områden.
  • Brottsförebyggande för barn. Tillsammans med Socialstyrelsen arrangerade Polismyndigheten en heldag i april för att diskutera hur vi tillsammans med socialtjänsten kan öka det brottsförebyggande arbetet för att barn inte ska hamna i kriminalitet.
  • Snabbare lagföring. Polisen och flera andra rättsvårdande myndigheter driver på regeringens uppdrag projektet ”Snabbare lagföring”. Ett snabbare förfarande ger en tydlig koppling mellan begånget brott och dom, vilket både är brottsförebyggande och kan bidra till att öka tryggheten för allmänheten.
  • Teknikutveckling. Polisen arbetar med ökad kamerabevakning på platser där till exempel narkotikahandel förekommer för att öka tryggheten för lokalbefolkningen.
  • Internationellt samarbete. I 20 av 27 polisområden har polisen internationella operativa handläggare som genom Europols system kan hjälpa till att punktmarkera kriminella som agerar i utsatta områden.

Kraven på polisens operativa förmåga har ökat de senaste åren. Utfästelsen från riksdag och regering om en utökning av antalet medarbetare inom polisen till närmare 40 000 vid utgången av 2024 är en nödvändig resursförstärkning. De nya poliser som utbildas kommer till stor del att placeras i lokalpolisområdena för att öka tryggheten och säkerheten för medborgarna. En omfattande verksamhetsanalys pågår inom myndigheten för att identifiera var och vilka verksamheter som ytterligare ska förstärkas, vilka förmågor som ska utvecklas och vilken kompetens som behöver tillföras på längre sikt för att vi ännu mer offensivt ska kunna bekämpa brottsligheten.

En del har riktat kritik mot polisens lägesbild. De menar att områden får en stämpel som svärtar ner och är omöjlig att tvätta bort. Men att blunda för problemen eller hålla lägesbilden hemlig ökar inte tryggheten för våra medborgare.

Flera kommuner har använt polisens lägesbilder från 2016 och 2017 som en hävstång för att skapa förändring och förbättring. De har använt lägesbilden som grund för ett gemensamt arbete, med samma mål: att människorna i de utsatta områdena ska få en ökad trygghet och säkerhet. Flera kommuner vittnar nu om närmare samarbeten med polisen både i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete som bidragit till att motverka en del av de parallella samhällsstrukturer som förekommer.

Hur gick det med otryggheten kring Rinkeby station? Situationen har förbättrats markant. Med en gemensam bild av problemet och vad som var de bakomliggande orsakerna kunde alla aktörer vidta egna åtgärder som tillsammans förbättrade läget. Socialtjänsten upprättade orosanmälningar och satte in insatser mot de barn som alltför ofta befann sig vid stationen, kvällsaktiviteter för unga arrangerades. Fältassistenter, trygghetsvärdar, ordningsvakter och poliser arbetade tillsammans och ökade sin närvaro. Fler kameror sattes upp samtidigt ingångarna till stationen anpassades för att försvåra narkotikahandel.

Genom vår lägesbild av kriminaliteten kan vi prioritera våra resurser där de behövs som mest och tillsammans med andra aktörer åstadkomma en utveckling som ökar tryggheten och säkerheten för landets alla invånare.

Anders Thornberg, rikspolischef
Mats Löfving, ställföreträdande riks­polischef och chef för Nationella operativa avdelningen.

Till toppen