Rapporter om penningtvätt ökar

Antalet rapporter om misstänkt penningtvätt ökade med nästan 17 procent under förra året. Även antalet ärenden där Finanspolisen har fryst tillgångar ökade kraftigt.

Sammanlagt fick Finanspolisen under 2018 in drygt 19 300 rapporter om misstänkt penningtvätt, jämfört med drygt 16 500 rapporter 2017.

– Vår bedömning är att ökningen i första hand beror på att aktörerna har blivit mer medvetna om penningtvätt och att de blivit duktigare på att rapportera misstänkta ärenden till oss, vilket är positivt. Dessutom har antalet enskilda rapportörer ökat med drygt 50 procent. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att själva brottsligheten har ökat men vi skapar oss en bättre bild och längre fram i rättskedjan så ökar även åtalen och domarna, säger Nicklas Lundh, chef för Finanspolisen vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Aktörer på finansmarknaden, som till exempel banker, försäkringsbolag och finansinstitut är enligt lagen om penningtvätt skyldiga att rapportera misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen.

När en misstänkt transaktion rapporteras till Finanspolisen uppger verksamhetsutövaren anledning till misstanke. Under 2018 var den vanligaste anledningen till att en transaktion rapporterades som misstänkt att verksamhetsutövaren noterade upprepade eller stora överföringar till ett konto.

Även antalet dispositionsförbud, där Finanspolisen fattat beslut om att frysa tillgångar vid misstänkt penningtvätt, ökade kraftigt under förra året. Under 2018 beslutade Finanspolisen om 96 dispositionsförbud, jämfört med 70 under 2017, och hittills under 2019 ser trenden ut att fortsätta.

– Dispositionsförbudet är ett viktigt och effektivt verktyg för att förhindra att finansiella tillgångar används i penningtvätt eller i finansiering av terrorism, säger Nicklas Lundh.

Här kan du läsa mer om Finanspolisens verksamhet i siffror

Till toppen