Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.

Jan utreder hedersbrott – ”Du måste se brottet med helt andra ögon”

Utredare Jan Dandanelle

Jan Dandanelle, utredare av brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck i polisregion Mitt. Bild: Kerstin Magnusson

Hot, våld, rädsla för att dödas. Kollektivets makt över individerna. Hur utreder man hedersrelaterat våld och förtryck när offret kanske inte vågar berätta av rädsla för sitt eget liv samtidigt som gärningsmannen skyddas av släkten?

Att utreda hedersrelaterat våld och förtryck innebär stora utmaningar. Det är mer komplext att utreda hedersrelaterade brott, som bottnar i en kollektivbaserad miljö, än att utreda ett brott i nära relation, som bottnar i en individbaserad miljö. Det gäller som utredare att förstå skillnaderna och att sätta sig in i kontexten kring den kollektiva miljön.

– Du kan inte hålla förhör med en person misstänkt för hedersbrott och få något vettigt ur det förhöret om du inte känner till kontexten. Du måste se brottet med helt andra ögon än vad du kanske är van att göra i en individbaserad miljö, säger Jan Dandanelle, utredare av brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck i polisregion Mitt.

Kollektivet som styr

I en kollektivbaserad, hedersrelaterad miljö sanktioneras brotten av gruppen till skillnad mot för en individbaserad miljö, där brotten fördöms av omgivningen. Hedersbrott är också oftast noga planerade, vilket jämförelsevis brott i nära relation i princip aldrig är. Det kan ibland verka som att ett grovt brott i en hederskontext är en ensam galnings handling, medan det i själva verket är ett led i planeringen att få det att se ut just så.

Man måste också tänka på att det är kollektivet som styr individen. Även om gärningspersonen har begått ett grovt brott, är hen kanske bara ett verktyg för att utföra brottet enligt gruppens vilja.

– Alla är på något sätt offer för den egna kulturen, från gärningspersonen och uppåt, säger Jan Dandanelle och fortsätter:

– Går du emot gruppens uppfattning och beslut blir du utfryst och kommer leva som en fredlös person utan hjälp och stöd från familj eller släkt.

Ta hand om och skydda målsäganden

När man utreder hedersrelaterade brott behöver man helt vända på perspektivet: när man jobbar med heder är det viktigaste inte att gripa den misstänkta, utan det viktigaste är att ta hand om målsäganden och skydda henne eller honom innan man griper gärningspersonen. Målsäganden får inte bli kvar i den kollektiva miljön där det finns andra potentiella gärningspersoner som sanktionerat brottet.

En målsägande har oftast behov av livslångt skydd och måste klippa banden med sin familj för all framtid. Det gäller att verkligen vara klar över detta och förmedla trygghet och fullständig säkerhet till målsäganden om personen ska våga berätta.

– En kvinna i en hederskultur som går till polisen har ingen stödperson i familjen eller släkten, det måste man komma ihåg. Hon är ensam. Det gör att det blir otroligt svårt att få någon att berätta vad man har varit med om, säger Jan Dandanelle, och fortsätter:

– Kvinnan måste kunna lita på att vi kan skydda henne. Hon kommer ju till oss och lägger sitt liv i våra händer.

I brist på erkännande

Eftersom gärningspersonen aldrig kommer att kunna erkänna någonting utan risk för sitt eget liv eller att bli utfryst ur gruppen, får man istället försöka komma framåt genom förhör med personer utanför kollektivet, som till exempel lärare, kompisar på skolan, skolkuratorer, skolsköterskor och socialtjänstens personal; teknisk bevisning; telefonavlyssning; beslag i olika former; sms-trafik; gifteskontrakt etcetera, så att man kan bevisa att någonting har hänt.

Det är ändå väldigt viktigt att hålla detaljerade förhör med de misstänkta, för att i brist på erkännande ändå kunna jämföra vittnesmål och kanske upptäcka uppgifter som inte stämmer överens. På så sätt kan man åtminstone påstå att de misstänkta inte är trovärdiga.

Svårtolkade förhör

En annan utmaning med förhören i den kollektivistiska kontexten är att det kan vara svårt att få tag på en tolk som inte är partisk, och som då kan låta bli att översätta korrekt eller berättar vidare vad som har sagts i förhören.

– Om tolken och den som förhörs pratar samma dialekt är risken stor att de tillhör samma klan eller i alla fall kommer från samma geografiska område, vilket gör risken stor att tolken läcker uppgifter till gruppen, säger Jan Dandanelle.

Ett sätt att eliminera risken och få målsägande att känna sig trygg att lämna uppgifter är att använda telefontolk. När tolken presenterar sig i telefonen kan förhöret avbrytas ifall målsäganden känner igen tolken, utan att målsägandens identitet har röjts.

Hedersrelaterade ärenden ökar

Jan Dandanelle har arbetat med hedersrelaterad brottslighet sedan 2005 och ingår även sedan några år tillbaka i Länsstyrelsens Östergötlands nationella kompetensteam, där han har 20 procents tjänst.

Kompetensteamet har en stödtelefon till yrkesverksamma, dit socialtjänst, skola, förskola, polis, sjukvård, övriga myndigheter och ideella organisationer hör av sig till för att få hjälp i hedersrelaterade ärenden.

– För tio år sedan var det två kollegor i månaden som hörde av sig och ville ha hjälp, medan det idag ringer kollegor flera gånger i veckan och frågar hur de ska göra i olika hedersärenden, så man märker självklart att antalet ärenden har ökat, säger Jan Dandanelle.

Att antalet ärenden har ökat visar också tydligt den mätning av samtal till stödtelefonen som har gjorts sedan 2014.

– Antalet hedersrelaterade brott som utreds har ökat betydligt av vad vi kan se enligt statistiken. Men sedan är det inte säkert att brotten har ökat per definition. Vi har också blivit bättre på att upptäcka hedersvåld än vad vi var för tio år sedan, säger Jan Dandanelle.

– De som lever i en hederskultur begår ju brott mot varandra, enligt vår lagstiftning, oavsett var de bor i världen. Men att brotten har ökat här i Sverige är ju på grund av att det har kommit mycket folk hit de senaste åren som lever i en hederskultur. Det blir ju en naturlig följd av det, säger Dandanelle och fortsätter:

– Personer som lider offer för hedersförtryck blir också allt mer upplysta om sina mänskliga rättigheter, genom kampanjer och liknande, vilket också gör att anmälningsbenägenheten ökar.

Kräver resurser och uthållighet

Att utreda hedersärenden kräver mycket personal och lång uthållighet. Ett ärende av högsta prioritet kan vara öppet för utredning i flera månader på grund av olika omständigheter. En målsägande som varit med om ett trauma och behandlas med kraftiga mediciner går inte att höra, utan man måste kanske vänta i flera veckor innan man kan få utredningen att gå framåt.

För att kunna jobba med att utreda hedersvåld på en bra nivå måste man också bygga upp ett stort kontaktnät inom socialttjänst, skola och polis så att man har en bra samverkan. Det är väldigt viktigt med samverkanspartners som förstår problematiken kring hedersvåld och förtryck.

Vad krävs enligt dig för att klara av att arbeta med den här typen av utredningar?

– För det första bör man ju läsa på om hedersrelaterat våld. Det finns ju mängder av litteratur och även upplysning på internet: till exempel på Östergötlands läns webbplats hedersförtryck.se. Man behöver också delta i utbildningar och föreläsningar om hedersvåld, säger Jan Dandanelle och fortsätter:

– Det finns ingen ”quick-fix” när det gäller arbetet med hedersrelaterade brott. Man måste vara väldigt inne i det och försöka förstå problematiken inifrån för att det ska bli bra. Det kräver ett otroligt engagemang, det gör ju alla utredningar, men det här blir speciellt i och med att det är kollektivistiska brott.

Brottsrubricering underlättar

Sedan 2014 finns viss lagstiftning som är applicerbar på hedersvåld: äktenskapstvång, vilseledande till äktenskapstvångsresa och lagen med förbud mot könsstympning. Men att få en egen brottsrubricering för hedersrelaterade brott skulle göra arbetet betydligt enklare.

– Med en egen brottsrubricering måste alla som jobbar inom rättsväsendet samt socialtjänsten lära sig hur man jobbar kring hederrelaterade brott. Det skulle ge en ökad medvetenhet och ett annat mandat för att jobba med den här typen av utredningar, säger Jan Dandanelle.

– En brottsrubricering skulle också göra det mycket enklare att ta fram brottsstatistik, och då även kunna tillsätta resurser därefter. Det skulle även främja samverkan mellan olika myndigheter eftersom alla aktörer skulle ha samma legala utgångsläge, säger Jan Dandanelle och konstaterar:

– Det skulle förenkla mycket för oss som jobbar med det här.

Regeringens arbete mot hedersbrott

I Januariavtalet 2019 kom regeringen överens om en rad åtgärder för att stoppa hedersbrotten. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska se över straffansvaret för hedersrelaterat våld och förtryck. I uppdraget ingår att lämna förslag om en särskild brottsrubricering för hedersbrott.

Statistik från stödtelefonen

År 2014* 2015 2016 2017 2018 2019**
Antal ärenden 187 298 455 600 959 740
Antal ärenden i snitt/månad 20 25 38 50 80 82
Antal utsatta personer 255 443 619 798 1081 772

* fr.o.m 13 mars 2014
** t.o.m. 30 september 2019

Till toppen