Kriminalvården och polisen fördjupar nationell samverkan

Kriminalvården och Polismyndigheten fördjupar sin samverkan på nationell, strategisk nivå genom en ny överenskommelse. Syftet är att öka effektivitet och rättssäkerhet.

Tillsammans har myndigheterna strukturerat samverkansområden och kontaktvägar där de har beröringspunkter.

– Det här är väldigt positivt. Som stora myndigheter i rättskedjan har Polisen och Kriminalvården en rad gemensamma ytor. Det här handlar inte minst om att ringa in de områdena och att förtydliga kontaktvägarna oss emellan. Genom ett nära samarbete kan vi bli effektivare, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

– Vår hantering av frihetsberövade klienter är nära förknippade med varandra. Därför är det naturligt att samverka kring exempelvis lokal- och infrastrukturfrågor och transportfrågor. Polisen stärker även möjligheterna till framgångsrik brottsbekämpning genom strategisk samverkan med Kriminalvården, säger rikspolischef Anders Thornberg. 

De bägge myndighetscheferna kommer att ha ett årligt samverkansmöte. Det mötet föregås av förberedande arbete på nationell nivå och däremellan sker myndighetssamverkan på regional och lokal nivå.

Behoven styr samverkan

Polisen och Kriminalvården samarbetar redan idag, bland annat kring arrestverksamhet, transporter av frihetsberövade, implementering av ny lagstiftning rörande villkorligt frigivna och ungdomsövervakning samt olika regeringsuppdrag. Det nya är att samverkan ska ske i högre grad även på nationell strategisk nivå, och med en tydligare styrning därifrån. Utifrån behov ska samverkan kunna anpassas, avslutas och initieras.

– Genom ett stärkt samarbete hoppas vi kunna hantera verksamhetsförändringar och omvärldshändelser med nationell påverkan på våra myndigheter ännu bättre, säger Martin Holmgren.

Överenskommelsen gäller från och med 14 december 2020.

8 överenskomna samverkansområden:

1. Infrastruktur och lokalplanering

2. Arrest, häkte, anstalt och frivård (frihetsberövade och villkorligt frigivna personer)

3. Transporter

4. Operativ samverkan

5. Inköp och upphandling

6. IT

7. HR och andra arbetsgivarfrågor

8. Rättsliga frågor av strategisk karaktär