Rikspolischefen: Många far illa där man ska vara tryggast – i sitt eget hem

Brott mot kvinnor, barn och andra särskilt utsatta brottsoffer måste få en ökad uppmärksamhet både inom polisen och i andra delar av samhället, säger rikspolischef Anders Thornberg.

– Våld mot kvinnor och barn i hemmet är oerhört grova och allvarliga brott. Alla i samhället, inklusive media, politiker och vi inom polisen behöver rannsaka oss själva och hantera det grova våldet som den allvarliga och grova brottslighet det faktiskt är, säger Anders Thornberg i senaste avsnittet av Rikspolischefens podd

Brottsområdet särskilt utsatta brottsoffer, innefattar framförallt om våldsbrott mot kvinnor och barn, som våldtäkter, brott i nära relationer och vålds- och sexualbrott mot barn. Men det kan även handla om hatbrott, brott mot äldre eller mot funktionshindrade.

Under pandemin och julhelgen riskerar den här brottsligheten att öka, när brottsoffren kommer ännu närmare gärningsmännen.

Varje år mördas omkring 20 kvinnor av en man i en nära relation. Det kan jämföras med att drygt 40 personer årligen dödas genom skjutningar med kopplingar till kriminella miljöer.

– När det gäller våld genom skjutningar och sprängningar görs det stora ansträngningar från politiken, socialtjänst och skolor. Det här behöver angripas på ett motsvarande sätt och fler måste samverka. Det är viktigt att till exempel läkare på akutmottagningar eller socialtjänsten som misstänker brott gör en anmälan, på samma sätt som det är angeläget att släktingar, grannar och andra anmäler om de misstänker något. I dag är det alltför många som far väldigt illa på den plats där man ska vara som tryggast – i sitt eget hem, säger Anders Thornberg.

Polismyndigheten har en pågående satsning för att öka kunskapen om brott mot särskilt utsatta brottsoffer, bland annat har över 350 nya medarbetare rekryterats för att jobba med dessa frågor, utöver det förbättras arbetsmetoder.  

– Vi har mycket kvar att göra, men vi har verkligen ändrat våra arbetsmetoder och i dag skickar vi flera bilar när vi får ett larm om våld i hemmet. Vi jobbar med underrättelsetjänst och med hemliga tvångsmedel i de här utredningarna, säger Carolina Paasikivi som medverkar i podden. Hon är även ansvarig för initiativ Gryning, polisregion Stockholms satsning för särskilt utsatta brottsoffer.

Polismyndigheten ser också behov av lagstiftningsåtgärder och har bland annat gjort en hemställan som regeringen har gått vidare med och där Polismyndigheten föreslår att minimistraffen för fridskränkningsbrott höjs från nio månader till ett års fängelse. Ett års fängelse i straffskalan skulle ge polisen utökade möjligheter att ta del av journalanteckningar och rättsintyg, vilket skulle öka möjligheterna att utreda brotten.

– Det finns mer att göra på lagstiftningsområdet för att underlätta för brottsoffren och för att polisen och andra myndigheter på ett tydligare sätt ska kunna vidta åtgärder, säger Anders Thornberg.