Ekonomi vanlig orsak till relationsvåld

Ekonomiska konflikter, även bland par som har det gott ställt, är en vanlig orsak till våld i nära relation. Therése Björkman har undersökt faktorer bakom relationsbrott och sexualbrott, samt mönster som kännetecknar gärningspersoner och offer.

I Fyrbodal är ärendeinflödet högre än i jämförbara polisområden i region Väst när det gäller brott i nära relation och sexualbrott. Therése Björkman har en magisterexamen i psykologi och anställdes under hösten för att undersöka vad det beror på.

Nu presenteras resultaten i en rapport om brott i nära relation och sexualbrott. Kartläggningen bygger på en teoretisk översyn av tidigare forskning, samtal med företrädare inom polisen och med externa aktörer och en analys av polisiär data. Dessutom har Therése Björkman analyserat 224 relationsärenden och 204 sexualbrottsärenden. Hon betonar att urvalet är begränsat, men att kartläggningen ger indikationer på olika faktorer som påverkar relationsvåldet.

Social utsatthet viktig förklaring

När det gäller det högre ärendeinflödet kan Therése Björkman konstatera att andelen personer som lever i social utsatthet är större i Fyrbodal än i de jämförda polisområdena Halland och Skaraborg. När det gäller sexualbrotten är sambanden mellan utsatthet och geografisk fördelning av ärenden däremot inte lika tydliga. Therése Björkman kan dock konstatera att psykisk ohälsa förekommer i stor omfattning även i dessa ärenden.

– Framför allt i gruppen 15-17 år är den psykiska och sociala utsattheten stor. Ofta har de unga en pågående insats av socialtjänsten.

”Ekonomin är en stor trigger”

Ekonomin visar sig spela en stor roll när det gäller relationsbrotten, och pekas i innehållsanalysen ut som en viktigare orsak till relationsvåld än exempelvis missbruk bland de analyserade ärendena.

– Ekonomiska konflikter är en direkt våldsutlösande trigger, både i relationer där ekonomin är god och där den är sämre – och ofta i kombination med alkoholintag. I många ärenden har personerna suttit hemma och druckit och när ekonomin kommer på tal så smäller det. Det kan vara att pengarna inte räcker till, eller att man inte är överens om hur de ska användas.

Mönster hos brottsoffer och förövare

Utifrån de analyserade ärendena har Therése Björkman också identifierat gemensamma drag hos gruppen misstänkta och hos gruppen målsägare. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning.

– De misstänkta har ofta en historik med generell aggressivitet och stort våldskapital. De slår sönder saker i hemmet eller har misshandlat folk på sta’n. Brottsoffren har ofta en låg självkänsla och en vårdande inställning där de vill hjälpa våldsutövarna och inte är så benägna att anmäla, säger Therése Björkman.

Kontroll via sociala medier

Kartläggningen visat att både sexuellt våld och digitala sexualbrott är mer vanligt förekommande bland unga. Det är också vanligt med psykisk ohälsa och drogmissbruk hos både målsägande och misstänkt.

– Det är unga som mår väldigt dåligt. Sexuellt våld blir ett maktmedel. Här är det också vanligt med en hög grad av kontroll via sociala medier. Man kräver full insyn och tillgång till telefon och inloggningar, säger Therése Björkman.

Ett liknande mönster, där personer kontrolleras hårt genom sociala medier, finns när det gäller hedersrelaterat våld.

– Oberoende av religion kan man se att det blir våldsamt när individen avviker från de kollektiva traditioner som finns. Det som skiljer de här ärendena från andra relationsbrott är ett kollektivt våldsutövande. Yngre personer, till exempel bröder, utövar våldet men det finns en överenskommelse bland flera närstående om att våldet ska ske, säger Therése Björkman.

Brottskoderna hanteras olika

I arbetet har det framkommit att polisens brottskodning hanteras på olika sätt och det förekommer felkodningar, vilket försvårar jämförelser över tid och påverkar statistiskt underlag.

Lars Eckerdal, chef i polisområde Fyrbodal, säger att det finns en medvetenhet i organisationen om bristerna i brottskodningen.

– Brottskodningen i det polisiära uppdraget är svår, och det gör att det blir besvärligt att få fram rättvisande statistik ur polisens system. Få ärenden innehåller bara ett ärende och det kan också vara svårt med definitionerna.

Det pågår ett insatser inom polisen för att stärka arbetet kring särskilt utsatta brottsoffer. Lars Eckerdal ser att kartläggningen kan användas för att utveckla arbetssätt och metoder inom det här området ytterligare.

– Vi tittar till exempel på hur vi kan arbeta mer brottsförebyggande i de här frågorna, och där kommer den här kartläggningen att vara ett värdefullt underlag, säger Lars Eckerdal.

Rapporten Kartläggning av brott i nära relation och sexualbrott