Lyckat utredningsprojekt i Västerås

Stina, Mikael och Emelie framför polishuset

Stina Öberg, en av projektledarna, jobbar idag på regionkansliet, Mikael Sjöstrand, gruppchef IGV och deltagare i Drivhuset och Emelie Petersson, gruppchef/FU-ledare LPO Västerås och projektledare. Bild: Polisen

Större kunskap om förstahandsåtgärderna och ökad kvalitet på redovisade ärenden är några av resultaten från projektet Drivhuset vid polisen i Västerås.

− Vi har genomfört föreläsningar och olika utbildningsinsatser för våra medarbetare, för att de ska få mer kunskap om vad som efterfrågas i utredningskedjan så de som är först på plats kan göra rätt initiala åtgärder, säger Emelie Petersson som var en av projektledarna.

Drivhuset pågick under hela 2019. Det var ett utredningsprojekt som riktade sig till de personer som ofta är första kontakt när ett ärende kommer in till polisen och som behöver mer kunskap, till exempel nya utredare, ingripandepoliser och personal vid polisens kontaktcenter. Nu har projektet utvärderats.

− I princip alla deltagare upplever att de ökat sina kunskaper inom samtliga områden som projektet tog upp. I utvärderingen har deltagarna också bedömt att de känner sig säkrare i sina arbetsuppgifter och de hjälper även till att sprida sin kunskap till övrig personal, berättar Stina Öberg, projektledare för Drivhuset.

Nöjda deltagare

En av dem som deltagit i projektet är Mikael Sjöstrand, polisinspektör:

− Trots att jag jobbat länge inom polisen har jag lärt mig mycket och det har varit väldigt givande att vara med i Drivhuset. Jag har fått en större förståelse för det jobb som behöver göras och det har bitvis varit en aha-upplevelse över hur man behöver tänka för att lyckas nå ända fram i en utredning, säger han.

Det var den dåvarande chefen för lokapolisområde Västerås, Kristina Holgersson, och Susanne Hamrin, då chef för Polisens kontaktcenter i region Mitt, som startade upp Drivhuset.

− Vi såg att även om våra medarbetare generellt sett är väl insatta i utredningsarbetet så behövde de en fördjupad kunskap i vad som efterfrågas av nästa person i utredningsflödet, samt vad som efterfrågas av åklagaren och i slutändan domstol och/eller medborgaren, säger Stina Öberg

Ökad rättssäkerhet för medborgarna

Förutom att deltagarna har gett projektet goda omdömen, har även nästa steg i rättskedjan,

Åklagarkammaren, gett positiv respons. Åklagarna har sett en ökad kvalitet på de redovisade ärendena, till exempel när det gäller gärningsbeskrivningar, förhör och beslagsprotokoll.

− I och med att vi får en ökad kvalitet på förstahandsåtgärderna och på utredningarna i sin helhet, får vi också en ökad rättssäkerhet – vilket i slutändan givetvis kommer medborgarna till gagn, säger Emelie Petersson, projektledare.

Drivhuset fortsätter i vardagen

Inom Drivhuset har återkoppling varit en viktig del. Tanken har varit att om man känner varandra och vet vad som efterfrågas, är det också lättare att ge feedback. Därför har deltagarna fått öva på att ge och få återkoppling.

− Beroende på var man jobbar inom polisorganisationen har man olika perspektiv. Genom att jobba tillsammans har vi haft möjligheten att hjälpa varandra, dela med oss av vår kunskap och lära av varandra, säger Mikael Sjöstrand.

Kunskapen från projektet har fått spridning även efter att Drivhuset avslutats. En grupp med representanter från verksamheten träffas med jämna mellanrum för att utveckla och hålla det man lärt sig under tiden vid liv:

− Det händer så mycket inom polisen att det finns gott om ämnen att diskutera vid de här tillfällena, till exempel snabbare lagföring som går ut på att korta handläggningstiderna genom hela rättskedjan för enkla brott, berättar Mikael.

Under projektet har deltagarna även utvecklat informationskanaler och vägar att söka information som lever vidare även efter Drivhuset avslutats. Det finns nu fler möjligheter för den enskilde att hålla sig uppdaterad.

Om Drivhuset

Drivhuset pågick under 2019. Syftet var att deltagarna skulle få en större förståelse för vikten av förstahandsåtgärder, bevisvärdering och att arbeta med rätt ärenden. De skulle också få en ökad förståelse för rättskedjan. Ett annat syfte var att stärka relationen mellan polisens kontaktcenter och lokalpolisområde Västerås och att medborgaren skulle känna större tillfredsställelse med polisens arbete.