Polisens våldsanvändning med skjutvapen har granskats

Polismyndighetens internrevision och tillsynsenhet föreslår förbättringar och utvecklingsmöjligheter efter en översyn av polisens skjutvapenanvändning, en översyn som initierades av rikspolischefen förra året.

Mot bakgrund av flera händelser 2018 där poliser avlossade verkanseld med dödlig utgång beslutade rikspolischef Anders Thornberg om en översyn av polisens våldsanvändning med skjutvapen. Både polisens internrevision och tillsynsenhet fick i uppdrag att granska respektive inspektera polisens användning/hantering av skjutvapen.

Internrevisionens granskning visar bland annat vissa behov av utvecklade utbildningsmiljöer, ökad tillgång till skjutbanar och att nödvändig fortbildning säkerställs regionalt. Tillsynsenhetens inspektion tar upp arbetstidsförläggning, kompetensnivåer och kompetensutveckling som utvecklingsområden. De menar också att samhällsklimatet med mer vapen, ökad psykisk ohälsa och grövre brottslighet är väsentliga faktorer.

– Samhällsutvecklingen innebär många stora utmaningar som vi måste ta höjd för inom polisen. Både internrevisionen och tillsynsenheten har gjort ett gediget arbete och lyfter utvecklingsområden vi som myndighet nu kommer arbeta vidare med och förbättra. Vi behöver metoder, verktyg och regelverk som är rätt anpassade för att lösa vårt uppdrag. Det är viktigt att Polismyndigheten tar till sig erfarenheter och ser till helheten, inte minst när det gäller polisens användning av våldsmedel. Det här kommer stärka Polismyndigheten långsiktigt, säger rikspolischef Anders Thornberg.

Gemensamt fick även internrevisionen och tillsynsenheten ett tilläggsuppdrag där händelsen den 2 augusti 2018 vid Norrbackagatan i Stockholm skulle särskilt beaktas.

Slutsatserna som redovisas i ovan nämnda rapporter kvarstår och har delvis förstärkts under arbetet med tilläggsuppdraget. Gemensamt lyfter de bland annat rutiner i samband med skjuthändelser samt kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen. De menar att det är nödvändigt att regelverket omarbetas i sin helhet.

Rikspolisstyrelsen hemställde 2008 hos Justitiedepartementet om att en översyn bör ske av skjutkungörelsen. Detta skedde även år 2017 av Polismyndigheten, som menar att den är otydlig och föråldrad, vilket gör att poliser riskerar att skjuta sent och i nödvärn snarare än tidigare och i laga befogenhet. Polismyndighetens rättsavdelning ska även undersöka möjligheterna till ett rättsligt ställningstagande, riktat till medarbetare, som klargör Polismyndighetens syn på rättsläget avseende polismans laga befogenhet att skjuta.

Däremot har inte granskningarna identifierat några systematiska förklaringar till varför polisens skjutningar tillfälligt ökade under 2018. Att antalet skjutningar ökar eller minskar ett visst år kan ha att göra med vilken typ av situationer polisen har mötts av.

Internrevisionens granskning: Polisens skjutningar i samband med tjänsteuppdrag
Tillsynsrapport 2020:3 Polisens våldsanvändning med skjutvapen
Slutlig rapport - polisens skjutningar (gemensam rapport av tillsynsenheten och internrevisionen)

Fakta

Polisen ingriper ca 1,4 miljoner gånger per år och att polisen skjuter verkanseld mot en person är mycket ovanligt. I snitt sker det vid cirka 18 tillfällen per år, räknat på de senaste 10 åren. Siffrorna över polisens användning av skjutvapen varierar från år till år och antalet skjutningar med tjänstevapnet är låga.

Statistiken för 2019 följer snittet, då det skjutits verkanseld vid 17 händelser. Vid lika många händelser har det skjutits varningsskott. Under 2019 avled en person i samband med att polisen skjutit verkanseld.