Dna-baserad släktforskning kan bli nationellt använd metod

Efter nästan 16 år kunde dubbelmördaren i Linköping hittas med hjälp av dna-baserad släktforskning. Nu har pilotprojektet utvärderats och Polismyndigheten kommer att se över möjligheterna att införa metoden nationellt.

Det uppmärksammade dubbelmordet i centrala Linköping 2004 har fått sin upplösning tack vare ett skarpt pilotprojekt där sökningar i dna-baserade släktforskningsdatabaser användes för första gången av svensk polis. I juni 2020, mer än 15 år sedan brotten begicks, kunde en person slutligen gripas för att sedan lagföras.

Arbetet med att undersöka förutsättningarna för att använda dna-baserad släktforskning i brottsutredande syfte inleddes 2018 i Polismyndigheten och ett projekt utformades för att testa metoden. Det har handlat om allt ifrån att utreda juridiska frågeställningar gällande hantering av genetiska datatill att analysera dna och ta fram dna-datafiler som kan laddas upp i kommersiella släktforskningsdatabaser.  Framtagen dna-data har lagts in i polisiärt tillgängliga släktforskningsdatabaser för jämförande sökningar och sökts, med efterföljande släktforskning utifrån de ”träffkandidater” som framkommit.

Bakom det framgångsrika utfallet av pilotprojektet ligger samverkan mellan flera parter. Från Polismyndighetens sida har rättsavdelningen, polisregion Öst och nationellt forensiskt centrum (NFC) deltagit. Detta tillsammans med expertis från Rättsmedicinalverket, ett externt analyslaboratorium och en anlitad släktforskare.

– Med rätt förutsättningar kan mycket grova brott som inte har klarats upp med andra utredningsåtgärder och tillgängliga forensiska verktyg lösas med denna metod. Dna-baserade släktforskningsdatabaser utgör ett exceptionellt verktyg för den brottsutredande verksamheten och användningen av verktyget behöver hanteras därefter, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert på biologisektionen NFC, som varit delaktig i pilotprojektets utförande, utvärdering och slutrapport.

Rapporten Pilot: Dna-spår och släktforskning. Användningen av släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte.

När pilotprojektet nu har utvärderats kommer Polismyndigheten arbeta vidare med frågan. Polisen ska bland annat undersöka vilka rättsliga förutsättningar som finns inför ett eventuellt införande av metoden, samt vilken arbetsmetod Polismyndigheten skulle kunna använda för att arbeta med dna-baserad släktforskning i brottsutredningar. Först därefter kan beslut fattas om metodiken ska införas i polisens verksamhet.

Kontaktperson: Ricky Ansell, verksamhetsexpert, NFC, nås via presstjänst 010-562 80 55.

Video: Så går det till när man jämför dna från en gärningsperson med släktforskningsdatabaser – och får träff.