Stöd för barn och unga som är i riskzon eller har kriminellt beteende eller miss

Martin Schenström, koordinator inom Barn- och ungdomsverksamheten på socialkontoret i Norrköping jobbar tillsammans med Peter Ekblom, polis i Lokalpolisområdet Norrköping.

Martin Schenström, koordinator inom Barn- och ungdomsverksamheten på socialkontoret i Norrköping jobbar tillsammans med Peter Ekblom, polis i Lokalpolisområdet Norrköping.

Ibland är livet som ung tufft. En del ungdomar kan känna sig vilsna och kan då hamna i negativa mönster. SSPF är en samverkansmodell mellan skola, socialtjänst, polis och fritid och finns som stöd för unga och deras föräldrar.

Syftet är att förhindra att barn och ungdomar hamnar i eller fortsätter med ett kriminellt beteende och/eller missbruk. Genom att samordna resurser ska vi agera snabbt och skapa gemensamma lösningar.
Målgruppen är barn och unga mellan 10-18 år som är i riskzon eller som redan har kriminellt beteende och/eller missbruk. Skolan, socialkontoret, polis eller fritid kan ta initiativ till SSPF efter samtycke från vårdnadshavare.
- Ungdomar är ibland vilsna och behöver kloka vuxna runt omkring sig och här kommer vi då in med vår profession. Det handlar inte om en kontroll av ungdomarna, utan vi ska vara en stödfunktion, säger Martin Schenström som är koordinator inom Barn- och ungdomsverksamheten på socialkontoret i Norrköping.
Tillsammans jobbar Martin med poliserna i Lokalpolisområdet Norrköping och en av poliserna är Peter Ekblom.
- När man som förälder känner sig lite uppgiven så kan man få stöd och hjälp av oss. Man har ofta sina små barn väldigt nära och när barnet sedan ska slå sig fri under uppväxtåren så hänger inte föräldrarna med och ungdomen kan hamna i fel sammanhang. Men då kan man ta hjälp av oss, förklarar Peter Ekblom, polis i Norrköping.
En förfrågan om hjälp från SSPF lämnas in till en koordinator som ansvarar för att kalla till möte, samordna och leda processen framåt. Mötena består ofta mellan 5 och 12 personer, där socialtjänsten, polisen och skolan alltid är med. Ibland hänger personal från fritidsgården med och ofta är Moa-mottagningen med på mötena. Ofta deltar även någon annan vuxen som finns i ungdomens närhet, till exempel en idrottstränare.
- Här finns det en vinst för ungdomarna att man ses på samma möte. Att vi samverkar för deras skull och har med personer som är viktiga för dem. Det är trevliga möten och god stämning, och alla vill samma sak, säger Martin.
När ett barn eller en ungdom blir ett ärende för till exempel socialkontoret så finns en sekretess kring ärendet. Så om skolan vill veta något om ungdomen går inte det.
- Vi har någon form av sekretess hos varje myndighet eller del av kommun, men i vårt samverkansforum kan vårdnadshavare bryta det genom ett samtycke, vilket gör att vi bättre kan hjälpa ungdomen, berättar Peter.
Varför är det viktigt att ni får ett samtycke av vårdnadshavaren?
- I de flesta fall finns det en större potential till förändring hos ungdomen då. Sedan ser vi till att alla får tillgång till kontaktpersoner inom de olika verksamheterna. Och även om det är främst föräldrar som ringer och vill prata, så vänder sig även ungdomen till oss, säger Martin.
- Det vi vill få bort är rädslan hos ungdomen att i kontakt med polis eller socialtjänst, att avdramatisera kontakten med oss. Den stora vinningen med SSPF att vi får hela bilden när vi får ett samtycke. Vi är folk i hela kedjan och alla är här för just den ungdomen. Och det är lättare att ringa en polis man känner eller har träffat, fyller Peter i.