Med anledning av tidigare problem med utskrifter kan försändelser från Polismyndigheten bli fördröjda.

Har du ett bankkort enbart för näthandel?

Dator med händer som symboliserar näthandel.

Idag är det lönedag och Sara likt de flesta av oss får sin lön på sitt bankkonto. Sara har väntat på att få sin månadslön för att nätshoppa.

Väl hemma efter jobbet besöker Sara olika nätbutiker och klickar hem fantastiska plagg från företagens webbsidor. Hon väljer att betala med sitt bankkort för att det är smidigt. Hon går och lägger sig glad över de köp hon gjort. Dagen efter loggar Sara in på sin internetbank för att säkerställa att månadens fakturor har betalats via autogiro. Hon blir alldeles förskräckt över att ingen faktura har betalats. Sara upptäcker däremot flera okända transaktioner av de pengar som funnits på hennes bankkonto.
Den här berättelsen är fiktiv men så här kan ett CNP-bedrägeribrott gå till.
Idag handlar allt fler online, på såväl nationella som internationella webbsidor. Tänker du på om dina kortuppgifter sparas i samband med onlineköp? Att nätshoppa är smidigt men inte alltid säkert. När du nätshoppar och väljer att betala med ditt bankkort så kan dina kortuppgifter sparas. En nätbutik med brister i dess säkerhetssystem är ett enkelt mål för hackare att hacka och komma åt dina sparade kortuppgifter, för att sedan lägga ut/sälja kortuppgifterna på exempelvis Darknet. Det finns nämligen ett brott som går under benämngen Card not present-bedrägerier och förkortas med CNP-bedrägerier.

Med CNP menas att man handlar online med enbart sina kortuppgifter.

CNP-bedrägeri kallas även för kortbedrägeri och delas i två delar. Kortbedrägeri med ett fysiskt bankkort, innebär att någon olovligen tar ditt bankkort och använder det. Kortbedrägeri utan fysiskt kort, innebär att någon kommer över dina kortuppgifter, men du har det fysiska kortet fortfarande i din plånbok.
Under september 2020 har kortbedrägerier utan fysiskt kort stått för hela 82 procent av de totala kortbedrägerierna.
Anmälda CNP-bedrägerier utan fysiskt kort ökade mellan åren 2011-2017 med hela 269 procent i Sverige, från cirka 20 000 anmälningar till 80 000 anmälningar. Utvecklingen gällande denna typ av bedrägeribrott är oroväckande även i resten av Europa.
Under 2018 anmäldes 105 000 CNP-bedrägerier, vilket innebär att 210 miljoner kronor försvann från svenskarnas bankkonton.

Vilka är förövarna och vilka blir drabbade

Förövarna kan befinna sig precis var som helst i världen. 75 procent av CNP-bedrägerier äger rum utanför Sveriges gränser. Vem som helst kan bli drabbad av denna typ av bedrägeri.

Vad görs för att förebygga CNP-bedrägerier

• Dataskyddsförordningen, GDPR, från EU ställer högre krav på att företagen skyddar känsliga uppgifter så som bankkortuppgifter.
• EU-direktiv om stark kundautentisering, detta genom en ny betaltjänstlag (PSD2) som reglerar elektroniska betalningar inom EU. Ett exempel på stark kundautentisering är de webbföretag som använder 3D Secure.
• Banker möjliggör att kunden kan välja att låsa sitt bankkort för onlineköp och låsa upp bankortet vid eventuellt onlineköp.

Vad kan du som enskild individ göra?

• Vid onlineköp, förvissa dig om att webbsidan är seriös och tillhör ett seriöst företag.
• Handlar du online på en webbsida för första gången, gör en koll på webbsidan. Sök efter omdömen och varningar som andra personer har skrivit om just den aktuella webbsidan.
• Stäng ditt bankkort för internet- och utlandsbetalningar. Hör av dig till din bank om du inte vet tillvägagångssättet.
• Undvik att använda ditt bankkort eller att logga in på din internetbank via appen/eller bankens hemsida då du är uppkopplad till ett öppet nätverk eller via osäkra trådlösa nätverk.
• Spara inte dina kortuppgifter på nätbutiker.
• Ha en begränsad summa på ditt betalkort som du använder vid onlineköp.
• Ett bra alternativ för säkrare onlinehandel är att du skaffar ett separat bankkort som du enbart använder vid onlinehandel.

Kontakt för medier

Gharib Khamis
gharib.khamis@polisen.se
010-566 6740
Jan Staaf
0706-36 70 60