Sök på polisen.se

Video: DNA-släktmetod - nyckel i Linköpingsfallet

Två män på väg.

Släktforskaren Peter Sjölund, till vänster, och utredningsledaren Jan Staaf på platsen i Linköping där dubbelmordet begicks 2004. Bild: Eva Tedesjö / DN / TT/

På onsdagen åtalas den 37-årige man som misstänks för de brutala dubbelmorden i Linköping 2004. Den lyckade metoden med dna-släktforskning gjorde att mannen kunde ringas in och gripas 16 år efter morden.

I utredningen av dubbelmordet i Linköping 2004 har polisen hela tiden haft dna-spår i form av blod från en kniv och hårstrån från en mössa utan att kunna hitta mördaren. Nu vet man att den misstänkte mördaren, en 37-årig man, har levt ett isolerat liv och inte begått några andra brott som gjort att hans dna har kunnat hamna i polisens spårregister. 

Linköpingsfallet valdes ut som pilotstudie för att testa dna-släktmetoden. Detta eftersom det fanns dna, som är en förutsättning, och för att man genomfört alla tillgängliga åtgärder utan att komma vidare. Ett krav är att kvaliteten på dna-spåren är tillräckligt bra.

Den misstänkte Linköpingsmördarens dna laddades upp i två släktdatabaser,  där användarna samtyckt till att polis får söka med dna.

I april i år var resultatet klart och 900 personer hittades som matchade mot gärningsmannen. Av dessa kokade Peter Sjölund ner antalet till 25 nu levande personer. Alla är släkt med gärningsmannen i fyra till sju generationer tillbaka.

– Då fanns det något att jobba med, säger Peter Sjölund, släktforskaren som var med och löste fallet.

Spåren tätnar

Nu började han forska bakåt i tiden, i folkbokföring och gamla kyrkböcker, för att se när de olika släktträden gick ihop. Där skulle han hitta en förfader till gärningspersonen.

– Alla hade sina rötter runt Linköping och Östergötland. Då kände jag att vi kommer hitta sambandet, säger Peter Sjölund.

På 1700- och 1800-talet hittade han personerna vars barnbarns barnbarnsbarn var mördaren.

– Då blev det spännande, då kände jag att det här förmodligen går att lösa.

I de fortsatta sökningarna fanns ett par hundra nu levande ättlingar och färre än tio av dem var i rätt ålder för att kunna vara gärningsmannen. Nu var det dags att vända bakåt i tiden. Där hittade Peter Sjölund den släkt som passade in i pusslet. Därifrån forskade han framåt och till slut var det bara två bröder kvar.

En av dem var den nu åtalade 37-åringen.

Fler kalla fall kan lösas

Dna-släktforskningsmetoden kommer att införas nationellt för att lösa flera kalla fall. Det kommer att krävas tid och utredningar om hur metoden ska användas.

– En pilotstudie är en sak, den är till för att man ska kunna testa sig fram till vad som fungerar. När vi inför metoden nationellt måste vi veta hur vi ska gå till väga för att använda den, säger Johan Gustafsson, på UC Stockholm.

Betyder det att polisen ska anställa släktforskare nu?

– Inte omöjligt, i dag finns många kompetenser inom polisen: tekniker, beteendevetare, analytiker. Varför inte släktforskare? säger Jan Staaf, utredningsledaren som varit med ända sedan morden inträffade. 

– Det är något vi får titta på, om vi ska ha en egen förmåga och om vi då ska utbilda utredare i släktforskning eller anställa släktforskare. Ett annat alternativ är att använda konsulter, säger Johan Gustafsson. 

Filmen nedan visar hur det kan gå till när man jämför dna från en gärningsperson med släktforskningsdatabaser – och får träff.
Grafik: Erik Nylund