Så stöttade polisens nationella specialister utredningen i Linköping

Att utreda brott är ett lagarbete. Det säger Jan Staaf, utredningsledare i Linköping apropå kommande veckas rättegång i Linköping där en 37-åring står åtalad för dubbelmord.

Rättegången mot 37-åringen som misstänks för dubbelmordet i Linköping inleds den 15 september. När mannen greps tack vare metoden dna-släktforskning visade det sig att gärningsmannaprofilen som gjordes av polisen för sexton år sedan stämde på punkt efter punkt.

Framtagandet av gärningsmannaprofiler är ett exempel på nära samverkan mellan olika specialistfunktioner på Noa, Nationella operativa avdelningen, och den lokala utredningsledningen.

– Utredningar är lagarbete. För att snabbt få en bild av gärningsmannen för dubbelmordet vände vi oss till dåvarande rikskriminalen som biträdde oss med rätt kompetens. Gärningsmannaprofilgruppens rapport blev vägledande för vilka män som fick lämna dna-prov under de kommande årens urvalstopsning. Vi jobbar likadant idag fast organisationen är en annan, säger Jan Staaf, utredningsledare vid polisen i Linköping.

I utredningen av dubbelmordet i Linköping 2004 har polisen hela tiden haft dna-spår i form av blod från en kniv och hårstrån från en mössa utan att kunna hitta mördaren. Gärningsmannaprofilen slog bland annat fast att det handlade om en impulshandling, att det sannolikt inte fanns någon koppling mellan offer och gärningsman, att gärningsmannen bodde i Linköping och var en yngre enstöring. Det sistnämnda – ett isolerat liv – är en av orsakerna till att 37-åringen gick under radarn och inte greps förrän i somras.

Gärningsmannaprofilgruppen 25 år

Att ta fram en gärningsmannaprofil är en komplex process som kräver ett nära samarbete med de olika delarna i förundersökningen: utredare, kriminal­tekniker, rättsläkare med flera. I analysen kombine­ras kunskapen om gärningsmannens beteenden på brottsplatsen och offrets skador med vittnesuppgifter och kunskap om offrets person. Den nationella gärningsmannaprofilgruppen – som fyller 25 år i år – biträder regionerna i exempelvis så kallade spaningsmord där det från bör­jan inte är tydligt vem som utfört gär­ningen.

Operativ analys och Riksmord

Gärningsmannaprofilgruppen arbetar ofta nära operativa analytiker, som även de finns inom Noa till hands för regioner som behöver extra stöd. De är specialister på att hitta avvikelser samt spår och mönster i stora datamängder, vilket var fallet i Linköping. Operativa analysgruppen biträdde även med en geografisk profil i utredningen, en profil som tillsammans med gärningsmannaprofilen låg till grund för vilka som skulle topsas i ärendet.

En tredje viktig grupp av nationella funktioner i Linköpingutredningen är de som idag samlas under namnet Riksmord. De ger förstärkning till regionerna vid mord och försvinnanden och andra brott som kräver extra stora utredningsteam. Till styrkorna inom Riksmord hör att kunna hantera och strukturera omfattande utredningsmaterial. Utredningen om dubbelbordet är landets näst mest omfattande utredning efter Palmeutredningen. 

– Beroende på behov så kopplar vi in de nationella specialistfunktionerna i våra utredningar för att få skräddarsytt stöd. Vi kan konstatera att gärningsmannaprofilgruppen var mycket träffsäker i sin analys 2004 och hade vi haft tillgång till dagens dna-spårningsteknik hade vi förmodligen tidigare hittat gärningsmannen, säger Jan Staaf. 

Tidigare fall

Exempel på komplexa brottsutredningar som kunnat lösas genom samverkan mellan regioner och nationellt utredningsbiträde:

  • Dubbelmordet i Linköping
  • Serieskytten Peter Mangs, Malmö
  • Serievåldtäktsmannen Niklas Eliasson, Örebro

Läs mer om metoden dna-släktforskning