Ökad risk för arbetslivskriminalitet under pandemin

En ny myndighetsgemensam lägesrapport visar att arbetslivskriminalitet är ett fortsatt växande samhällsproblem. Myndigheternas kontroller visar att brott mot skatte- och bidragsregler hänger samman med brister i arbetsmiljön och utnyttjande av människor.

Oseriösa företag försöker skaffa sig fördelar genom att felaktigt få del av bidrag och missbruka statliga stöd.

- Vi ser oseriösa företag som försöker skaffa sig fördelar genom att antingen runda eller helt strunta i gällande regelverk. En del har dålig koll på vilka regler som gäller, medan andra agerar medvetet kriminellt. Ofta bryter dessa företag mot flera regler samtidigt. Våra kontroller visar bland annat hur brott mot skatte- och bidragsregler hänger nära samman med brister i arbetsmiljön och utnyttjande av människor, säger Pia Bergman, expert ekonomisk brottslighet, Skatteverket.

Sedan 2018 har myndigheterna gjort över 4 000 oanmälda gemensamma kontroller för att motverka utbredningen av osund konkurrens och arbetslivskriminalitet. Hälften av de kontrollerade företagen har fått krav på att åtgärda brister och minst vart tionde företag har fått förbud. Dessa har tillfälligt tvingats stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister vi myndigheter hittat. Vid kontrollerna hittas allt från allvarliga arbetsmiljöbrister, svart arbetskraft, boenden på arbetsplatser, misstänkt människohandel till skatte- och bidragsbrott. Under pandemin riskerar problemen med arbetslivskriminalitet att öka. Oseriösa företag försöker hela tiden hitta nya sätt att snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden.

Utländska arbetstagare mest utsatta

Covid-19 har påverkat förutsättningarna för de myndighetsgemensamma kontrollerna, bland annat genom att det gjorts färre besök på arbetsplatser för att minska eller motverka smittspridning. Antalet kontroller under 2020 minskade med 30 procent jämfört med föregående år. Trots detta har antalet övervägda kontroll- och sanktionsavgifter uppgått till sju miljoner kronor, att jämföra med drygt tio miljoner kronor under 2019.

– Vid våra kontroller möter vi ofta utländska arbetstagare vars förhållanden kraftigt skiljer sig från deras svenska kollegors. Det gäller allt från arbetsförhållanden, risker i arbetsmiljön till beroendeförhållanden till arbetsgivare och rätten att få arbeta i landet. Det är en komplex problematik som är resurskrävande, säger Johan Winberg, poliskommissarie, Polismyndigheten.

Under senare delen av 2020 har två rapporter kommit som bekräftat de problem som lyfts i lägesrapporten – dels Mikael Sjöbergs rapport Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet ( Ds 2021:1) och dels Riksrevisionens rapport Statens insatser mot arbetskraftsexploatering ( RiR 2020:27)

Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet (Ds 2021:1)

Riksrevisionens rapport Statens insatser mot arbetskraftsexploatering (RiR 2020:27)

Fler behöver bidra för att motverka brott i arbetslivet

– Med oanmälda kontrollinsatser kan vi störa de oseriösa företag som väljer att inte spela efter spelets regler, men vi myndigheter klarar inte ensamma att stoppa arbetslivskriminaliteten. Fler i samhället behöver bidra för ett schysst arbetsliv och en sund konkurrens, säger Arne Alfredsson, chef för myndighetsgemensam kontroll, Arbetsmiljöverket.

Myndighetsgemensamma kontroller lägesrapport 2020 i korthet

  • Arbetslivskriminalitet riskerar att öka under pandemin.
  • Fortsatta kontroller mot branscher med hög risk för arbetslivskriminalitet nödvändigt.
  • Utländsk arbetskraft, som arbetar illegalt riskerar att utnyttjas – ett återkommande och växande problem.
  • Bidragsbrott större i personalintensiva branscher. Fusk med anställningssubventioner eller arbetsuppgifter som inte utförs alls.
  • Fler oseriösa företag försöker skaffa sig fördelar genom att felaktigt få del av bidrag och missbruka statliga stöd.
  • Tidigare påpekade sekretessproblem finns kvar och förhindrar effektiv myndighetssamverkan och utnyttjande av samtliga myndigheters verktyg.

Bakgrund

Regeringen har uppdragit åt åtta myndigheter att tillsammans under 2018–2020 utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensamma kontroller för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Nyligen förlängde regeringen uppdraget till och med 2021.

De myndigheter som deltar i myndighetssamverkan mot brott i arbetslivet är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet.

Lägesrapport 2020 – för det myndighetsgemensamma arbetet mot fusk, regelöverträdelser och annan brottslighet i arbetslivet