Psykisk ohälsa – en stor del av polisens uppdrag

Polis håller om en person inlindad i en filt i en dörröppning. En polis står utanför dörröppningen och väntar vid en parkerad polisbil.

Bild: Polismyndigheten, arrangerad arkivbild

Att hantera psykisk ohälsa och personer som inte vill leva längre är en stor del av polisanställdas vardag. I Polispodden Stockholm hör du polisanställda berätta om möten de aldrig glömmer, polisens uppdrag och den kompetenshöjning som pågår inom området.

Under 2020 kom det i snitt in 60 samtal per dag till polisens ledningscentraler som handlade om personer som inte ville leva mer. Det kunde vara samtal från personen själv eller samtal från oroliga anhöriga. En stor del av dessa samtal krävde att man skickade en polispatrull till platsen.

– Att möta psykisk ohälsa och personer som inte vill leva längre är en stor del av polisanställdas vardag och varje möte är unikt. Polisens arbete med psykisk ohälsa kräver uthållighet, respekt och ett stort mått av medmänsklighet att över tid klara av att hantera dessa möten, säger Patrik Forsemalm, ansvarig för området psykisk ohälsa vid polisen.

Ökad kompetens har gjort skillnad

Ett stort antal polisanställda har utbildats inom psykisk ohälsa, under ett regeringsuppdrag som pågick mellan 2017-2020. Syftet var att skapa nya utbildningsinsatser för polisanställda i bemötandet av personer med psykisk ohälsa, för allmänhetens trygghet, bättre samverkan med andra aktörer och för polisanställdas stärkta förmåga i mötet med personer med psykisk ohälsa. Flera anställda vittnar om att de utbildningar de genomgått gjort skillnad i det dagliga arbetet och att man även räddat liv tack vare sin nyvunna kompetens.

Poddavsnitt om psykisk ohälsa och polisens uppdrag

I Polispodden Stockholm hör du ett antal polisanställda om deras olika erfarenheter i mötet med personer med psykisk ohälsa och den kompetensutveckling de fått:

  • Simon, polis i Botkyrka om ett starkt möte med en kvinna med psykisk ohälsa, som han kommer bära med sig lång tid framöver. Det handlar även om den man som uppmärksammade kvinnan för honom. Vilka erfarenheter tar han med sig från händelsen?
  • Patrik Forsemalm, ansvarig inom området psykisk ohälsa på polisen, om polisens uppdrag och även om polisanställdas eget mående. Vilket stöd får de i arbetet?
  • Johnny Rodin på HR om polisanställdas komptenshöjning inom psykisk ohälsa och pågående utbildningsinsatser.
  • Elin Ölund, operatör och utbildare på regionledningscentralen i Stockholm. Hur ser arbetet ut med inkommande samtal från allmänheten med psykisk ohälsa? Hur har hon arbetat vidare utifrån den nya kunskapen och arbetsmetoder?
  • Roger Nyd, polis och förhandlare på Gotland om den utbildning han har genomfört med poliser i samtalsteknik i mötet med personer som planerar att ta sitt liv.

Läs mer:

Ökad kompetens inom psykisk ohälsa och suicid

Hjälporganisationer – kontakt

Lider du eller någon du känner av psykisk ohälsa? I avsnittet hänvisar vi till några hjälporganisationer för kontakt:

  • Vid akuta situationer 112
  • Polisens nummer för händelser som inte är pågående 114 14
  • Sjukvårdsrådgivning 1177
  • Jourhavande medmänniska 08 702 16 89
  • Jourhavande präst hos Svenska kyrkan – via 112
  • Självmordslinjen 90 101
  • BRIS Stödtelefon för barn 116 111
  • BRIS vuxentelefon om barn 0771 50 50 50
  • Kvinnofridslinjen 020 50 50 50
  • Föräldralinjen 020 85 20 00
  • Äldrelinjen 020 22 22 33
  • Jourhavande kompis: Tar emot samtal från barn och unga upp till 25 år. Chatt på webb: Jourhavande kompis - Röda Korset ungdomsförbundet