Hot och andra påverkansförsök av polisanställda minskar

Polis bland svartklädda demonstranter.

Bild: Lars Hedelin/polisen

Poliser utsätts i hög grad för hot och påverkansförsök i sitt yrke. Det visar medarbetarskyddsenkäten 2021. Men utvecklingen går åt rätt håll, även om det är svårt att dra slutsatser från årets enkät.

Var fjärde anställd som besvarat medarbetarskyddsenkäten 2021 har uppgett att de utsatts för någon form av otillåten eller otillbörlig påverkan, självcensur, kartläggning eller trakasserier. Genomgående är poliser mer utsatta än civilanställda.

‒ Den generella minskning i andelen som anger att de utsatts är positiv men samtidigt påvisar undersökningen att den höga utsattheten för påverkansförsök är ett allvarligt problem, främst för de som arbetar i yttre tjänst. Det är helt oacceptabelt att medarbetare på Polismyndigheten utsätts för hot, påtryckningar och olika påverkansförsök för att hindra dem att utföra sitt jobb, säger Ari Stenman säkerhetschef.

Stor skillnad mellan olika medarbetargrupper

Av de som utsätts för hot och påverkansförsök är nivån generellt högre bland poliser som har stora kontaktytor med allmänheten. Samtidigt råder det stor skillnad mellan olika polisfunktioner.

‒ Polismyndigheten bedriver ett omfattande och offensivt arbete för att trygga medarbetarnas säkerhet. Ett led i detta är uppföljningen på medarbetaskyddsenkäten samtidigt som vi kontinuerligt stärker vårt arbete med medarbetarskyddet via både fysisk säkerhet, i dialog med regeringen och de konkreta insatser som genomförs för utsatta medarbetare, säger Ari Stenman säkerhetschef.

Polisens Projekt Medarbetarskydd genomförde sin första enkätundersökning 2018. I år har man följt upp undersökningen med en ny omfattande enkät bland myndighetens medarbetare, externa konsulter samt polisstuderande – för att få en uppfattning om i vilken utsträckning de utsätts för trakasserier, påverkansförsök och kartläggning och hur utsattheten utvecklas över tid. Syftet är att undersöka hur många medarbetare som upplever hot och påverkansförsök, hur dessa kan yttra sig och även hur många medarbetare som hamnar i tillstånd av självcensur.

‒ Vi går nu in i en mer omfattande analysfas av resultatet. Vi drar än så länge inga säkra och långtgående slutsatser av årets undersökning, då både antalet svarande och pandemin kan ha påverkat resultaten, säger Ari Stenman säkerhetschef.

Fakta

  • Var fjärde medarbetare (25 procent) uppger att de utsatts för någon form av påverkan eller hotsituation de senaste tolv månaderna. I detta ingår kategorierna otillåten eller otillbörlig påverkan, självcensur, kartläggning eller trakasserier.
  • Var femte medarbetare (20 procent) anger att de utsatts för kategorierna otillåten eller otillbörlig påverkan eller självcensur. Jämfört med 2018 års rapport är detta en minskning, då var fjärde medarbetare (27 procent) angav att de utsatts för den typen av påverkan.
  • Var tredje polis (35 procent) anger att de utsatts för endera otillåten eller otillbörlig påverkan, kartläggning, trakasseri, eller självcensur under den senaste tolvmånadersperioden. För civilanställda är motsvarande siffra 12 procent.
  • De mest utsatta grupperna är
    • Ingripandepoliser (68 procent)
    • Yttre befäl (64 procent)
    • Områdespoliser (66 procent).
  • Den vanligaste situationen är att en polisanställd utsätts för någon form av hot eller andra påverkansförsök är i arbetet, men det sker även på fritiden och vid fritidsaktiviteter tillsammans med anhöriga.

Om enkäten

Totalt svarade ca 18 200 av myndighetens medarbetare, externa konsulter samt polisstuderande. Undersökningens totala svarsfrekvens var 51 procent. Svarsfrekvensen är något högre för civilanställda (56 procent) än för poliser (47 procent). Grupper under 10 svarande medarbetare redovisas inte.

Medarbetarskydd, kortrapport