Granskning av regionledningscentralerna

Internrevisionen har på uppdrag av rikspolischef Anders Thornberg granskat effektiviteten inom regionledningscentralerna (RLC). Syftet är att utveckla verksamheten.

Internrevisionen har bland annat granskat RLC-uppdragets överensstämmelse med styrdokument, undersökt kontaktytorna mot medborgare, tittat på arbetsflöden och stödsystem samt undersökt om styrning, ledning och uppföljning är optimalt anpassade för uppgiften.

Polismyndighetens sju regionledningscentraler bildades 2015 i samband med polisens omorganisation. Det primära uppdraget är att ta emot allmänhetens samtal och bedöma om det ska ske ett ingripande och i så fall vilken typ av insats, för att därefter styra resurserna till platsen. Regionledningscentralerna tar under ett år emot ca 2,3 miljoner samtal och utgör ett nav i polisens operativa verksamhet.

Granskningen visar att etableringen av RLC lyckats med att skapa ett enhetligt sätt att styra den operativa polisverksamheten i syfte att öka förmågan att leda verksamheten, särskilt vid komplexa och större händelser.

När det gäller förankring i lokalsamhället och förmågan att förebygga och klara upp vardagsbrott finns däremot enligt granskningen inga tydliga tecken på att RLC har bidragit till en sådan utveckling.

Läs rapporten här 

Åtgärder

Internrevisionens sammanvägda bedömning mynnar ut i tio rekommendationer till Polismyndigheten. Rikspolischefen har i enlighet med dessa beslutat att Noa i samråd med polisregionerna bland annat ska:

  • utarbeta mål för RLC som utgår från medborgarnas perspektiv.
  • informera om RLC:s uppdrag såväl internt som externt.
  • analysera och utveckla verksamheten vid RLC i syfte att minska avståndet mellan RLC och lokalsamhället.
  • analysera vilken onödig efterfrågan som förekommer hos RLC.
  • analysera omfattningen av ärenden där patrull skulle ha beordrats om antalet tillgängliga patruller varit större och vilka orsaker som ligger bakom detta.
  • utarbeta en nationell enhetlig modell för kvalitativ och kvantitativ uppföljning och analys av RLC:s verksamhet.

Pågående arbete

Sedan granskningen genomfördes 2019 har många av åtgärderna redan kommit på plats eller har påbörjats. Här kan särskilt nämnas att arbete pågår med att revidera riktlinjen för verksamheten vid RLC samt att ta fram en kompletterande handbok. Vakthavandebefäls roll och mandat kommer därmed att förtydligas för att säkerställa att RLC har information och kunskap om lokalpolisområdet inriktning på sitt planerade linjearbete. På så vis kan RLC i ledningen av den händelsestyrda verksamheten stödja lokalpolisområdets inriktning mot lokalsamhället. Det är i första hand lokalpolisområdet som ansvarar för närhet och samverkan med lokalsamhället.

Vidare har polisens IT-avdelning tagit fram en ny version av uppföljningsverktyget för att mäta inflödet till regionernas RLC.

När det gäller informationsutbyte kan nämnas regelbundna möten med representanter för Noa och regionerna med SOS Alarm, säkerhetsbranschens sektion för larmcentraler och MSB samt utvecklad intern samverkan.

Fakta om polisens regionledningscentraler

Vid polisens sju regionledningscentraler arbetar operatörer dygnet runt för att hantera larmsamtal som kommer in huvudsakligen via SOS Alarm. De bedömer informationen och skickar polisbilar till rätt plats med rätt prioritet.

Regionledningscentralerna är ett nav som lägger grunden för en effektiv polisverksamhet och brottsbekämpning. RLC centralerna jobbar i tät dialog med de personer som finns i yttre tjänst och det sker dagliga avstämningar mellan yttre befäl och ledningen inne på RLC. För att underlätta operatörernas arbete har polisen ett väl utbyggt tekniskt stöd som omfattar bland annat kartor.

Polisens nationella avdelning (Noa) har processansvar för RLC och polisregionerna har verksamhetsansvar.

Här kan du se en film om arbetet på regionledningscentralen i region Stockholm.