Fler misstankerapporter angående misstänkt penningtvätt än något år tidigare

Återkopplingen till verksamhetsutövarna, liksom systemen för att omhänderta informationen som inrapporteras, har utvecklats och samarbetet med storbankerna och övriga tillsynsmyndigheter har stärkts under året, visar finanspolisens årsrapport.

Finanspolisen tog emot 37 500 misstankerapporter under 2021, vilket är en ökning med mer än 50 procent jämfört med året innan, visar årsrapporten. Möjligheten att hantera den stora mängden rapporter beror på att systemförbättringar gjorts som medfört att rapporteringen sker mer enhetligt och strukturerat. Det har i sin tur gett nya förutsättningar att se samband och analysera informationen.

– Det är positivt att rapporteringen ökar, men vi ser att det inom flera branscher fortfarande bara skickas ett fåtal rapporter per år trots att vi vet att det finns risker i de sektorerna, säger Linda H Staaf, chef för nationella operativa avdelningens underrättelseenhet.

Finanspolisen bidrar aktivt till att höja kunskapen och öka medvetenheten hos myndigheter och branscher om riskerna i syfte att få fler att upptäcka och rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Under året deltog man exempelvis i en mängd olika forum.

– Vi har gjort flera satsningar på det här området, bland annat har vi ökat antalet medarbetare som jobbar mot penningtvätt och den grova brottslighet som pengarna härrör ifrån. Brottsligheten förändras ständigt med nya modus och för att hålla jämna steg behöver de brottsbekämpande myndigheterna rätt verktyg och information behöver kunna delas eller inhämtas effektivare, säger Linda H Staaf.

Polisens samarbete med andra myndigheter och branscher har och kommer fortsätta utvecklas. Under året presenterade regeringens utredare ett nytt betänkande för att stärka åtgärderna mot penningtvätt och finansiering av terrorism som omfattar bland annat nya möjligheter för inhämtning och informationsutbyten. Dessa förslag bearbetas nu vidare i lagstiftningsprocessen.

– Vi vill snabbare få in information som är korrekt, för att kunna lägga pusslet så fort som möjligt och därigenom ha möjlighet att fatta beslut om att frysa pengarna, så de inte når den kriminelle, säger Nicklas Lundh, chef för finanspolisen.

I årsrapporten framgår också att det under året genomfördes en omfattande återkopplingskampanj för att förbättra såväl kvalitet som stringens i rapporteringen. Finanspolisen fattade beslut om fler dispositionsbeslut än tidigare år, antalet operativa ärenden ökade. Samverkan både internt inom polisen och med samarbetspartners förstärktes också.

– Vi är på rätt väg, men vi behöver fortsätta samverka med myndigheter och branscher, samt öka informationsutbytet för att vi ska kunna förbättra samhällets motståndskraft. Att stärka förmågan i alla led, är nödvändigt i vårt fortsätta arbete mot penningtvätt, säger Nicklas Lundh.

Läs finanspolisens årsrapport för 2021.