Åtal gällande grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott

Idag väcktes åtal mot en 49-årig svensk kvinna som misstänks för att ha sett till att hennes son använts som barnsoldat för att strida tillsammans med IS. Det är första gången som gärningen prövas i en svensk domstol.

Kvinnan reste till Syrien med sin man och fem barn till ett IS-kontrollerat område 2013. Hon åtalas nu för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott som ska ha begåtts mellan augusti 2013 och maj 2016. Det är två brottsrubriceringar, på grund av att benämningen i den svenska lagstiftningen ändrades 2014. Åtalet gäller dock en och samma gärning som 49-åringen misstänks ha medverkat till, det vill säga att använda barn som soldater i väpnad strid.

Bland bevisningen finns filmer och foton som visar hur en av kvinnans söner, född 2001, befinner sig i en krigszon och poserar beväpnad med IS-soldater och män som dödats. Pojken dog senare i strid,16 år gammal. 

– Den här typen av brott är mycket allvarliga, och vi har ett omfattande internationellt samarbete i samband med de utredningar som gäller brott begångna av IS, säger Patricia Rakic Arle, chef vid krigsbrottsgruppen, Noa.

Kvinnan greps då hon landade i Sverige i mitten av december 2020 för annan brottslighet, hon hade då utvisats på livstid av det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. Hon satt häktad här i två veckor först, men släpptes, därefter greps och häktades hon på nytt för nu aktuella misstankar i september i år.

– Då hade vi fått en så övertygande bevisning att vi ansåg att hon skulle frihetsberövas, säger Patricia Rakic Arle.

Fakta

I Sverige utreds krigsbrott av Gruppen för utredning av krigsbrott, vid polisens nationella operativa avdelning, Noa. Gruppen tar emot tips och anmälningar från allmänheten, Migrationsverket, Säkerhetspolisen och lokal polis runt om i Sverige. Utredningarna bedrivs i nära samarbete med Internationella åklagarkammaren.

Krigsförbrytelser hette innan 2014 folkrättsbrott och är ett samlingsbegrepp för överträdelser av den internationella humanitära rätten och är brott som begås i samband med krig.

Sverige har skrivit under Genèvekonventionerna och Romstadgan, som är grunden för den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. Det innebär att Sverige har förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att förövare av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser lagförs.