Center mot arbetslivskriminalitet öppnar i Göteborg och Umeå

Nu öppnar två center mot arbetslivskriminalitet med representanter från bland andra Polismyndigheten, Arbetsmiljöverket och Skatteverket. Syftet är att jobba effektivare tillsammans, för att komma åt de oseriösa företagen från flera håll.

Med olika expertis på ett och samma ställe får vi en stark regional kännedom om läget på arbetsplatserna och kan dela arbetssätt och erfarenhet, säger Per Wadhed, polisöverintendent och Polismyndighetens samordnare i det myndighetsgemensamma uppdraget.

Totalt sju center kommer att stå öppna senast i slutet av 2023 med representanter från de nio myndigheter som har uppdrag att arbeta mot arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet. Centren samlokaliseras med befintliga regionala underrättelsecenter inom uppdraget mot organiserad brottslighet.

Vi kan aldrig acceptera att människor utnyttjas på jobbet. Nu höjer vi ambitionerna för att tillsammans bekämpa fusk och brott i arbetslivet. Vi anställer fler inspektörer som jobbar mot arbetslivskriminalitet och vi får gemensamma lokaler, där vi myndigheter kan stärka vårt samarbete, säger Arne Alfredsson, chef för Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll.

Vid de regionala centren mot arbetslivskriminalitet ska myndighetsgemensamma kontroller planeras, och analyseras. Kontrollerna sker sedan oanmälda vid arbetsplatser. Syftet är att upptäcka brister hos arbetsgivare som exempelvis svart arbetskraft, anställda som saknar rätt att arbeta i Sverige, farlig arbetsmiljö eller arbetskraft vars villkor utgör människohandel eller människoexploatering.

Vi vill också öka medvetenheten hos allmänheten. Den som blundar bidrar indirekt till fortlevnaden av de oseriösa företagen och personer kan fortsätta att bli utnyttjade. Konkurrensen snedvrids och vi urholkar vårt välfärdssystem, säger Per Wadhed.

I det myndighetsgemensamma arbetet är fokus på branscher med störst risk för arbetslivskriminalitet. Byggbranschen är en av dessa, med bland annat industrietableringarna i norra Sverige, där investeringarna uppskattas till 1000-1500 miljarder kronor de närmsta åren. Även i Västra Götaland pågår stora infrastrukturprojekt.  Exempel på andra riskbranscher är städ, omsorg, transport, avfall, restaurang, kroppsvård, bilvård och grön näring. Myndigheterna bedömer att många led av underentreprenörer och okvalificerade arbetsuppgifter ökar risken för arbetslivskriminalitet.

I arbetet ingår även att genomföra brottsförebyggande samtal med arbetsgivare, om exempelvis vikten av rutiner för att upptäcka oseriösa underleverantörer och hur man gör för att skapa en säker arbetsmiljö.

– I arbetet mot arbetslivskriminalitet är samverkan med branscherna och parterna en viktig framgångsfaktor, säger Conny Svensson, nationell samordnare vid Skatteverket.

Fakta

Arbetslivskriminalitet har, av delegationen mot arbetslivskriminalitet, definierats som kvalificerade förfaranden som strider mot bestämmelser i författningar eller avtal och rör arbetslivet. Det innebär att arbetstagare utnyttjas, konkurrensen snedvrids, att det utförs organiserat eller systematiskt eller är av allvarlig eller omfattande karaktär.

I regeringsuppdraget mot arbetslivskriminalitet samarbetar nio myndigheter: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Det handlar om att stoppa företag som bryter mot regler och ägnar sig åt brottslighet i arbetslivet. Sedan 2018 har myndigheterna gjort 7 300 gemensamma kontroller. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet.

Kontakt

Presstjänsten, Arbetsmiljöverket 010-730 91 55,  media@av.se

Nationellt mediecenter, Polismyndigheten 010-56 391 70, media@polisen.se

Skatteverkets presstjänst, 010-574 89 60, press@skatteverket.se