Så fungerar begåvningstestet för blivande poliser

Polismyndigheten har på senare tid fått frågor kring det begåvningstest som den sökande måste få godkänt på för att kunna gå vidare i antagningen till polisutbildningen.

I januari gjordes en ny normering, det som avgör hur många poäng som behövs på testet för att ge ett visst resultat. 

– Vi behövde uppdatera normeringen så att det bättre speglar dagens sökande, säger Henrik Dider, HR-direktör vid Polismyndigheten.

Begåvningstestet är ett av flera test som den sökande måste få godkänt på för att kunna påbörja polisutbildningen. Den som genomför testet kan få 1-9 poäng på den så kallade Stanine-skalan. Ett resultat på mellan 3 och 6 Staninepoäng indikerar att den sökande har en normalbegåvning. Polismyndigheten och dåvarande Rekryteringsmyndigheten (idag Plikt- och prövningsverket) beslutade 2015 att låta 3 poäng ge godkänt resultat istället för tidigare 4 poäng, då båda dessa resultat indikerar normalbegåvning.

I januari 2022 gjorde Plikt- och Prövningsverket en ny normering av begåvningstestet på uppdrag av Polismyndigheten. Orsaken var att den gamla baserades på resultatet från knappt tusen personer, majoriteten män, som genomfört testet för nästan 20 år sedan. Som en jämförelse genomförs ny normering varje år inför högskoleprovet.

Den nya normeringen baseras på resultatet från strax över 14 000 personer som genomförde testet åren 2019-2021, könsfördelningen var jämnt fördelad. Syftet var att säkerställa en aktuell prövning med utgångspunkt från dagens sökande och med ett robust urval. Som en jämförelse sker en ny normering varje år inför högskoleprovet. 

– Det är mer rättvisande att jämföra med individer som gjort testet de senaste åren än individer som gjort det för 20 år sedan, säger Henrik Dider.

Huruvida den nya normeringen ytterst innebär att fler sökande än tidigare kan påbörja polisutbildningen är för tidigt att säga.

– För att kunna påbörja utbildningen behöver man ju även godkänt även på en rad andra test, exempelvis personlighetstest och psykologisk prövning. Vår uppfattning är att vi har en ansökningsprocess som väl möter de krav som polisutbildningen innebär, men vi följer givetvis upp förändringar som vi har genomfört för att se om de behöver justeras, säger Henrik Dider.