Bedragare som lurar äldre utger sig ringa från elektronikvaruhus

Polisen ser just nu en ökning av bedrägerier mot äldre genom att en uppringare säger sig ringa från en stor varuhuskedja som säljer elektronik. Den som ringer säger att en annan person försöker köpa eller har köpt varor i den uppringda personens namn.

Bedrägerierna sker i hela Stockholms län och i nuläget har det kommit in 70 ärenden av denna typ under januari-februari 2022.

– Vi måste få ett stopp på detta. Bedragarna hittar hela tiden på nya sätt att lura människor. Vår uppmaning är: Ge inte ut kortuppgifter till okända som ringer även om de är övertygande. Swisha inte eller logga in på BankID. Lägg på luren och ring upp ett nummer du själv tagit fram till din bank vid behov. Var mycket ifrågasättande, säger Fanny Göthberg, på bedrägerisektionen hos polisen i region Stockholm.

Tillvägagångsättet den här gången är att en okänd person påstås ha försökt köpa elektronikvaror i den uppringda personens namn. Den som ringer säger sig kunna hjälpa till att stoppa transaktionen och kopplar personen till vad som uppges vara dennes bank. 

Bedragarna kan vara mycket övertygande och verkar insatta i enskilda förhållanden hos den de ringer till.

Till slut landar samtalet i att den uppringda ska logga in på sitt Bank-ID, swisha alternativt ange sina kortuppgifter/koder. Motivet som anges är att man vill hjälpa till och förhindra att den uppringda blir av med pengar – men i flera fall har det i stället slutat med att den uppringda blir av med stora belopp och även tillhörigheter.

I en del fall säger bedragaren som ringer att de kommer att skicka någon som ska hämta upp målsägandens bankkort, pengar och smycken för förvaring, så att de påhittade bedragarna inte ska kunna komma åt värdesakerna. I vissa fall anges att det är en polis som ska komma, och det förekommer att faktiska namn på riktiga poliser uppges.

Tre fall ur verkligheten – namn och vissa uppgifter fingerade

Bedrägeriförsöket mot Margareta
Margareta fick ett samtal från en man som påstod sig ringa från Elgiganten. Mannen undrade om Margareta hade beställt två mobiltelefoner som skulle skickas till en man med arabiskt namn i Norrköping. Den uppringande mannen uppgav att mannen med det arabiska namnet tidigare hade suttit inne för rån och bedrägeri.

När bedragaren sedan frågade om Margareta hade smycken, andra värdesaker och ett BankID svarade Margareta att hon inte hade det. Därefter sa han att en polis skulle komma hem till Margareta med ett larm så att Margareta skulle känna sig trygg.

Margareta genomskådade dock bluffen då hon inte kände igen adressen i Norrköping som mannen nämnde. Hon hade bott i Norrköping i många år och kände till staden väl.

Bedrägeriet mot Gunilla
Gunilla blev kontaktad av en gärningsperson som uppgav att han ringde från Elgiganten. Personen påstod att någon hade tecknat ett telefonabonnemang i Gunillas namn och att hon behövde prata med sin bank. Gunilla blev därför vidarekopplad till en ”Niklas Nilsson” som uppgavs arbeta på hennes bank. Gunilla fick vänta i telefonkö och när hon kom fram till banken blev hon sedan genom social manipulation lurad att swisha 100 000 kronor till en okänd person.

Gunilla lurades sedan också att gå in på sin internetbank och göra en överföring. Sedan blev hon vidarekopplad till ytterligare en person som påstods arbeta på en annan bank som Gunilla som hade pengar på. Där blev Gunilla övertygad att swisha ytterligare 60 000 kronor till en namngiven person.

Dessutom uppmanades Gunilla att lämna över sin smycken och bankkort tillsammans med kod till en person som kom och hämtade dessa vid hennes dörr.

Bedrägeriet mot Ulla
Ulla blev uppringd av en man som sa sig ringa från Elgiganten. Mannen sa att någon med ett arabiskt namn från Göteborg köpt tre mobiltelefoner i hennes namn och att han skulle koppla Ulla till hennes bank så de kunde hjälpa henne. På vad som påstods vara banken sa personen att det såg bra ut på Ullas konton men att han för säkerhets skull skulle upprätta ett säkert konto.

Mannen frågade hur mycket pengar Ulla hade på de olika kontona och hon svarade att hon hade cirka 90 000 kronor på ett förmånskonto och cirka 40 000 kronor på personkontot. Mannen bad då henne att föra över från förmånskontot till personkontot så att det var mindre kvar än vad mobiltelefonerna hade kostat för då skulle köpet inte gå igenom och det gjorde Ulla. Sedan bad mannen Ulla att föra över 100 000 kronor till det påstådda säkra kontot.