Polismyndigheten redovisar delrapport om demokratihotande brottslighet

Bild om hatbrott.

Bild: Polismyndigheten

Den 1 mars redovisade Polismyndigheten den första delrapporten om hatbrott och andra brott som hotar demokratin.

Polisen redovisar den första av tre delrapporter gällande området hatbrott och andra brott som hotar demokratin

Området, så kallad demokratihotande brottslighet, är mer aktuellt i dag än kanske någonsin tidigare, och inbegriper hatbrott, påverkansbrott och våldsbejakande extremism.

- Området är högaktuellt och vi ser dagligen demokratihotande exempel på det polariserade samhället vi lever i, säger Martina Lindberg, verksamhetsutvecklare vid utvecklingscentrum Stockholm på nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten.

Arbetet är ett regeringsuppdrag och förmedlar vikten av att Polismyndigheten arbetar med tre spår för att lyckas omhänderta utmaningarna med den demokratihotande brottsligheten:

  • Förtroendeskapande arbete gentemot grupper som riskerar att utsättas för exempelvis hatbrott
  • En god kvalité på brottsutredningarna
  • Kompetenshöjande insatser gentemot polisanställda genomförs för att höja förmågan

- Det finns goda exempel på regioner som arbetar med de tre spåren som lyfts i regeringsuppdraget och vi måste bli bättre på att sprida dessa samt arbeta mer systematiskt med området över hela landet. Regeringsuppdraget sträcker sig över tre års tid och ger oss god möjlighet att arbeta systematiskt med området. avslutar Martina Lindberg.

Den 10 mars redovisades den första delredovisningen till Morgan Johansson, Justitieminister.

Om regeringsuppdraget