Sök
Stäng Meny

Allt fler nätverkskriminella häktade i region Väst

Region Väst noterar över 100 häktade med koppling till kriminella nätverk, vilket innebär en toppnotering i arbetet mot det grova våldet.

Senast motsvarande siffror var aktuella var i februari 2021. Även när det gäller mäns våld mot kvinnor märks en tydlig ökning i antal häktade.

Det operativa läget i Väst är just nu jämförelsevis lugnt, sett till sprängningar och skjutningar. Åren 2012 och 2015–2016 var situationen en annan, med flera gängrelaterade mord och konflikter. I dag är flera tongivande kriminella aktörer frihetsberövade eller dömda, vilket påverkar lägesbilden i hela regionen. Senast idag, tisdag, noterade region Väst 306 häktade. Av de häktade har 103 koppling till kriminella nätverk, jämfört med 41 motsvarande tid förra året.

– Det är viktigt att klara upp de grova brotten för att undvika nya skjutningar och upprepad grov brottslighet. När frihetsberövade och dömda inte finns på gatorna får det en operativ effekt – det blir lugnare, vilket ger möjlighet att ytterligare förebygga att nya grova brott sker, att arbeta med andra utredningar eller tillsammans i förstärkningar, säger biträdande regionpolischef Robert Karlsson.

Det lokala arbetet är nyckeln

Tillgången till krypterad kommunikation i olika appar har spelat en väsentlig roll och underlättat polisens arbete mot den grova brottsligheten, men Robert Karlsson vill framför allt lyfta fram det långsiktiga och uthålliga arbetet som avgörande för den förhållandevis stabila situationen i Väst. Han är ödmjuk inför att situation snabbt kan förändras, men ser samtidigt att det förebyggande arbetet spelar en avgörande roll för att vända utvecklingen och arbeta mot det grova våldet. Grunden är således det arbete som sker lokalt. Det handlar om ett nära och förebyggande samarbete med lokala krafter – allt från kommuner, myndigheter och fastighetsägare till idrottsföreningar och trossamfund.

– Lokalpolisområdena är ryggraden. Lösningen ligger inte långsiktigt i antalet häktade och dömda, utan i att minimera nyrekryteringen. Avhoppen och antalet som hoppar på är en temperaturmätare på var vi kommer att vara om fem, tio år. Därför kämpar vi på med basbrottsligheten. De nätverkskriminella ägnar sig åt all sorts brottslighet som ger pengar och makt, därför tar vi dem för allt: utpressning, bedrägerier, olaga hot, inbrott och narkotikahandel, säger Robert Karlsson.

Fler vill lämna kriminaliteten

Arbetet för att minska nyrekrytering och fånga upp unga i risk för att hamna i kriminalitet pågår ständigt, liksom att stödja de individer som vill bryta med en kriminell livsstil. Inom avhopparverksamheten i Väst märks en tydlig ökning av ärenden. Förra året gjordes 69 bedömningar av personer som kontaktat polis, socialtjänst eller kriminalvård för att få hjälp med att lämna kriminaliteten. 2021 var motsvarande siffra 41, och hittills i år har 18 personer vänt sig till avhopparverksamheten för en bedömning.

Det förebyggande arbetet är grunden

En annan aspekt som är viktig i arbetet mot det grova våldet handlar om att använda de evidensbaserade metoder som visat sig ge effekt. Ett exempel är att ha koll på rätt aktörer genom den så kallade cylindermodellen.

– Om vi agerar uthålligt och kraftfullt mot de individer som kommit långt i sin kriminella livsstil samtidigt som socialtjänsten koncentrerar sig på de yngre förmågorna och de riskfaktorer som omger unga, så har vi goda förutsättningar att förhindra dem från att begå brott senare i livet och därmed hindra nyrekrytering, säger Robert Karlsson.

Andra metoder som gör skillnad är att bedriva hotspotpatrullering på rätt platser eller att arbeta utifrån den så kallade fasteorin, där första steget är att återta gatan från kriminella individer innan det förebyggande arbetet tar vid. En framgångsfaktor är också att polisen tillämpar ett arbetssätt som både är gränssättande och relationsskapande.

– Vi har en basmodell och vet att den fungerar. Grunden är att vi arbetar långsiktigt och uthålligt. I de fall ett grovt brott ändå utförs så startar vi omedelbart jakten på gärningsmannen. På det följer vår utredningsmetodik vid grova brott, PUG. Vi är starka i det arbetet och får gärningsmännen dömda i stor utsträckning – vilket i sin tur har en brottsförebyggande effekt, säger Robert Karlsson.

Mäns våld mot kvinnor: fler häktade

Lika prioriterat i arbetet mot det grova våldet är mäns våld mot kvinnor och barn. De senaste åren har Polismyndigheten i nära samarbete med Åklagarmyndigheten stärkt arbetet med särskilt utsatta brottsoffer, det vill säga våldtäkter, brott i nära relation och vålds- och sexualbrott mot barn. Det har skett genom att anställa fler utredare för dessa ärenden och genom ett arbete för att förbättra kvaliteten i de initiala åtgärderna på platsen och i utredningarna i övrigt – återigen: att använda de metoder som ger avsedd effekt. Regionen har ett särskilt fokus på de här brotten genom en daglig uppföljning, och kan nu se en ökning i antal häktade även här. När mätningen startade i höstas noterades 12 häktade för brott i nära relation – aktuell siffra från förra veckan är 25.

– Mäns våld mot kvinnor och barn är grova brott som vi tar på mycket stort allvar. Att vi följer upp arbetet aktivt är en del i vårt långsiktiga arbete för att öka lagföringen. Det är positivt att vi ser en ökande trend när det gäller antal häktade, men vi vet samtidigt att det finns ett stort mörkertal, säger Robert Karlsson.