Sök
Stäng Meny

Lägesbild: Brott mot särskilt utsatta brottsoffer i polisområde Västerbotten

En övergripande lägesbild kring området brott mot särskilt utsatta brottsoffer i Västerbottens län.

Så ser brottsligheten ut

Det är inte helt enkelt att ge en bild av brottsligheten när det gäller brott i nära relation. Den anmälda brottsligheten är en sak, men vi vet samtidigt att det finns ett stort mörkertal. Vid jämförelser över tid måste det också beaktas att lagstiftningen har förändrats och att brottskoder har gjorts om. I dag klassas till exempel fler handlingar som våldtäkt jämfört med tidigare. Barnfridsbrott har tillkommit som ett helt nytt brott. Sammantaget är det svårt att dra slutsatser utifrån enskilda nyckeltal och det måste has i åtanke när det handlar om bilden av den anmälda brottsligheten.

Statistik: Brott mot särskilt utsatta brottsoffer 2022, Västerbottens län

  • 816 brott i parrelation anmäldes under året, vilket är en högre nivå jämfört med tidigare år.
  • 1 124 brott mot barn anmäldes och det är också en ökande trend. I denna siffra ingår 180 barnfridsbrott, vilket innebär att barn har bevittnat vissa brott mellan närstående.
  • 70 anmälningar om våldtäkter inklusive försök mot barn under 15 år.
  • 34 anmälningar om våldtäkt inklusive försök mot barn i åldern 15–17 år.
  • 156 anmälningar om våldtäkt inklusive våldtäktsförsök mot vuxna. I 25 av dessa anmälda brott var gärningsmannen obekant, varav 6 brott begåtts utomhus.
  • Som en jämförelse mot ovanstående siffror kan nämnas att det gjordes omkring 520 anmälningar om våld i offentlig miljö år 2022.

– Män och pojkar står för majoriteten av det våld som utövas och våldsutövarna finns i alla grupper i samhället. Kvinnor och flickor i Västerbotten utsätts oftare för våld av en närstående man eller pojke, medan män och pojkar oftare utsätts för våld av en okänd annan man eller pojke på en offentlig plats, säger Anna Jonsson, polisområdeschef i Västerbotten.

Socialstyrelsen publicerade förra året en utredning av dödligt våld mot barn samt mot vuxna av närstående mellan åren 2018–2021. Den visade att många av brottsoffren och gärningspersonerna haft omfattande kontakter med olika samhällsaktörer det senaste året före det aktuella brottet. I rapporten framkommer också att vid vuxenvåldet hade nästan hälften av gärningspersonerna minst ett psykiatriskt tillstånd. Hälften av dem hade i sin tur haft suicidtankar eller gjort suicidförsök.

Så går arbetet

Brott i parrelation eller inom familj innebär särskilda utmaningar för både polis och åklagare. I Västerbotten har polis och åklagare ett nära samarbete för att bli bättre inom brottsbekämpningen.

– Vi har inom polisen konstaterat att vi är bättre på att utreda sexualbrott än brott i parrelation. Det kan till viss del bero på prioritering där sexualbrotten har prioriterats högre, men vi har även identifierat saker som kan göras bättre i utredningarna, säger Anna Jonsson.

Åsa Jonsson, chefsåklagare vid Åklagarkammaren i Umeå, instämmer i den bilden:

– Andelen lagförda, det vill säga där åtalsbeslut fattats, när det gäller sexualbrott är för Västerbotten sedan en längre tid tillbaka bland de högsta i landet. Däremot har vi inte lyckats lika bra när det gäller brott i parrelation. Där vill vi bli bättre.

I dag finns en metod baserad på erfarenhet, beprövade arbetssätt och forskning; ”Ett utvecklat bästa arbetssätt – EUBA”. I den listas ett antal förundersökningsåtgärder som identifierats som framgångsfaktorer. Polisområde Västerbotten och Åklagarkammaren i Umeå arbetar tillsammans för metoden ska få ordentligt fäste och användas i större utsträckning och har satt upp en särskild åtgärdsplan för detta under 2023.

– I grunden är det samma utredningsmetod som ska användas och det är min absoluta övertygelse att om vi använder oss av metoden så kommer vi att nå bättre resultat även när det gäller brotten i parrelation. Förstahandsåtgärderna, likväl som bemötandet och att den som utsatts för brott av sin partner skyndsamt får ett juridiskt biträde, är A och O för att skapa de bästa förutsättningarna för det. Ansvaret är vårt gemensamt, från den polis som tar upp anmälan till åklagaren som fattar de nödvändiga besluten, säger Åsa Jonsson.

År 2019 fick polisen särskilda pengar för att anställa fler utredare inom brott i nära relation. I länet resulterade det i sju nya utredare. Utifrån att bland annat lagstiftningen förändrats och fler handlingar klassas som brottsliga kommer dock polisen behöva förstärka brottsbekämpningen ytterligare.

– Vi ser bland annat att det blir mer och mer digital bevisning som måste hanteras. Där har vi ett stort behov och en utmaning i att utveckla och förstärka vår kompetens, säger Anna Jonsson.

Nytt angreppsätt för att förebygga brott

– Våld i hemmet är ett omfattande samhällsproblem som det inte finns någon enkel lösning på. Att förebygga detta våld är utan tvekan viktigt för att nå framgång, konstaterar Anna Jonsson.

Historiskt sett har dock samhällets instanser tenderat att hantera våldets konsekvenser snarare än dess orsaker. Det gäller även polisen. Inom ramen för brottsbekämpning håller ett nytt angreppssätt precis på att implementeras i polisregion Nord och polisområde Västerbotten.

– Det går ut på att polisen ska bli mer proaktiv för att våld inte ska utövas eller upprepas. I det arbetet är vi beroende av andra samhällsaktörer för att vi tillsammans ska nå framgång.

Fler insatser behöver vidtas mot våldsutövare för att våldet ska upphöra. Även om exempelvis en parrelation upphör finns stor risk för att våldet bara fortsätter mot en ny person, säger Anna Jonsson.

I nämnda rapport från Socialstyrelsen om dödligt våld konstateras att det behövs ett mer aktivt, skyndsamt och samordnat agerande från berörda samhällsaktörer.

– Rapporten beskriver att de berörda personernas behov ofta är komplexa och därför räcker det inte att endast en samhällsaktör utvecklar sitt arbete. Det avgörande är att hela kedjan av åtgärder fungerar och att långsiktiga åtgärder vidtas för att stärka arbetet. Den bedömningen delar vi. Generellt råder ett mycket gott samverkansklimat i Västerbotten. Utifrån det borde det finnas goda förutsättningar för att ytterligare utveckla samarbetet i länet, säger Anna Jonsson.

Ett konkret exempel är en sektorsövergripande regional handlingsplan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor nu ska tas fram utifrån strategin Ett jämställt Västerbotten 2020–2030.

Länsstyrelsens pressmeddelande ”Gemensam kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor inledd”.

Presskontakt

Anna Jonsson
Polisområdeschef
Polisområde Västerbotten
Telefon: 010-568 20 55

Olle Andersson
Chef för utredningssektionen
Polisområde Västerbotten
Telefon: 010-568 22 71

Åsa Jonsson
Chefsåklagare
Åklagarkammaren i Umeå
Telefon: 010-562 65 02