Fler bidragsbrott än någonsin lagförs

Det går inte att förhindra bidragsbrott enbart genom lagföring. Brottsbekämpningen behöver kompletteras med ett förstärkt brottsförebyggande arbete.

Vice riksåklagare Katarina Johansson Welin och ställföreträdande rikspolischef Johan Olsson: Nytänkande och myndighetssamarbete krävs för att komma åt bidragsbrott, men det är rättsväsendets uppgift att bedriva brottsutredningar. (DN debatt 5/11)

Försäkringskassans generaldirektör, Nils Öberg, skriver på DN Debatt den 5 november att insatserna mot bidragsbrott i socialförsäkringen behöver utvecklas. Bland annat vill Försäkringskassan själva ta över det brottsutredande arbetet. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten uppskattar att frågan lyfts, det kan inte nog betonas hur viktigt detta arbete är. Men det är rättsväsendets uppgift att bedriva brottsutredningar.

Som grund för att Försäkringskassan vill ta över det brottsutredande arbetet anförs i debattartikeln att antalet lyckade lagföringar ”inte är stort”, att rättsväsendet inom överskådlig tid inte kommer att kunna prioritera bidragsbrottsrelaterade ärenden och att kunskapen inte finns i tillräcklig grad inom rättsväsendets myndigheter för att utföra detta. Men så sent som den 21 oktober lämnade Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten över rapporten ”Förbättrad hantering av bidragsbrott” till regeringen där vi bland annat konstaterar att under 2020 har Polismyndighetens genomsnittliga redovisning av bidragsbrott per månad nästan tredubblats till Åklagarmyndigheten. Det är en ökning med 157 procent jämfört med motsvarande period 2018, det vill säga 2018 redovisade vi 585 ärenden (januari till september), motsvarande period 2020 var 1505 ärenden. Åklagare har i sin tur beslutat i brottsmisstankar i motsvarande mån. Vi utreder därmed allt fler brott än tidigare.

Båda myndigheterna har en hög kompetens att utreda denna typ av brott. Vi arbetar också löpande tillsammans för att stärka kunskapen både på lokal och på regional nivå. Inom Åklagarmyndigheten finns en särskild organisation för bidragsbrott, det finns också en specialiståklagare med inriktning mot förmögenhetsbrott och en områdeschef med nationellt ansvar för bedrägerier och bidragsbrott. Under 2020 har Polismyndigheten förstärkt den strategiska och brottsförebyggande förmågan genom att bland annat det nationella bedrägericentret överförts till nationella operativa avdelningen och fått ett tydligare uppdrag samt utökade resurser. Sedan 2009 samverkar också tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten.

Det går inte att förhindra bidragsbrott enbart genom lagföring. Brottsbekämpningen behöver kompletteras med ett förstärkt brottsförebyggande arbete. Ett sådant arbete kan inte en myndighet utföra ensam. Det måste ske genom ett myndighetsgemensamt samarbete för att till exempel identifiera riskfaktorer, exempelvis utifrån kända tillvägagångssätt och aktörer. Och precis som Nils Öberg skriver i sin debattartikel: Då krävs en hel del nytänkande och andra lösningar.

Det utvecklingsarbete som pågår inom Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten kommer att fortsätta.

Katarina Johansson Welin, vice riksåklagare

Johan Olsson, chef nationella operativa avdelningen och stf. rikspolischef