Kommentar till "Klanregistret ett frontalangrepp mot rättssäkerheten"

Med anledning av debattinlägget i Göteborgsposten "Klanregistret ett frontalangrepp mot rättssäkerheten" där kritik riktas mot Polismyndigheten ger vi här en kommentar.

I ett debattinlägg i Göteborgsposten den 16 oktober framför advokater och jurister vid Hurtig & Partners att ”det så kallade klanregistret, som om det användes så som de populistiska förespråkarna vill, är ett stort steg på vägen mot att avskaffa rättsprincipen att människor har rätt att inte betraktas som skyldiga förrän en fällande dom vunnit laga kraft”. Vidare menar skribenterna att ”de brott som Polismyndigheten påstår att familjerna/klanerna sägs ägna sig åt rör synnerligen allvarlig brottslighet och att man borde ha dragit lärdom av det absoluta fiasko som det så kallade Romregistret innebar”. Debattartikeln ger dock inte en korrekt beskrivning av polisens hantering av frågan.

Att Polismyndigheten skulle föra något register över familjer eller klaner stämmer inte. Genom lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område ges Polismyndigheten bland annat rätt att behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Polismyndighetens underrättelsetjänst följer misstänkt brottslig verksamhet som utförs av såväl släktbaserade kriminella nätverk som av andra typer av kriminella nätverk. Personer som är av intresse i underrättelseverksamheten behöver inte vara misstänkta för brott, utan personuppgifter kan och får behandlas utifrån koppling till en misstänkt brottslig verksamhet. Uppgifter om personer, i den rapport som nämns i debattartikeln, är dock belagda med sekretess, bland annat för att skydda den enskilda.

Polismyndigheten har inte heller offentligt pekat ut en enda individ. Däremot har vissa tidskrifter publicerat person- och släktnamn med hänvisning till polisens rapport. Genom ”… efterföljande publicering har därmed ett betydande antal personer med ett visst efternamn anklagats för brottslighet oberoende av att det stora flertalet av de utpekade inte är dömda för brott…” skriver debattörerna. Det är djupt beklagligt men ansvaret för detta åligger dock ansvariga utgivare på de tidskrifter som publicerat namnen.

Det Polismyndigheten däremot offentligt och övergripande har berättat om, bland annat utifrån den omnämnda rapporten, är vikten av att bekämpa släktbaserade kriminella nätverk. Syftet med att berätta mer öppet än tidigare om de släktbaserade kriminella nätverken är att höja kunskapen och därigenom öka det brottsförebyggande arbetet hos fler aktörer än Polismyndigheten. Det är positivt att den diskussionen fortsätter att föras.

Linda H Staaf, chef underrättelseenheten Noa, polisen