Brott i nära relationer - fakta om
Med brott i nära relationer menas brott där gärningspersonen har eller har haft en nära relation till brottsoffret. Brotten handlar ofta om ofredande, olaga hot, misshandel eller sexualbrott.
Det här innebär brott i nära relation
Brott i nära relation är ett samlingsbegrepp för brott där offer och förövare har eller har haft en nära relation. Brotten kan begås genom fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det kan också vara brott där man tvingar eller hotar någon, stänger in någon eller befinner sig hemma hos någon utan lov.
En nära relation kan innebära att parterna är eller har varit gifta, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Begreppet omfattar även barn, föräldrar och syskon till gärningspersonen. Brotten handlar ofta om ofredande, olaga hot, misshandel eller sexualbrott.
De flesta som utsätts för brott i nära relationer är kvinnor. Men det förekommer också att kvinnor utsätter män för våld i heterosexuella relationer, liksom att våld förekommer i hbtq-relationer. Ofta rör det sig om upprepat våld under en längre tid.
Så sker brotten
Brott i nära relationer sker oftast i hemmet och är därför svåra att upptäcka för polisen och övriga rättsväsendet. Därmed är det också svårt att ingripa eller hjälpa den som är utsatt.
När det gäller brott mot partner är gärningspersonens drivkraft ofta kontroll och maktbehov. Det vanligt att alkohol är med i bilden. Våldet blir ofta allvarligare med tiden.
Det kan finnas många förklaringar till att en utsatt stannar kvar i en våldsam relation. Den som utsätts kan själv bagatellisera våldet eftersom självkänslan sjunker och man då anser sig ”förtjäna våldet”. De känslorna byggs ofta upp genom psykisk nedbrytning och fysisk misshandel från den andra parten.
Att kränka gång på gång är ett brott i sig
Att gång på gång kränka en närståendes integritet för att skada personens självkänsla, genom att till exempel hota eller slå denna, är ett brott i sig.
Brottsrubriceringen är då grov fridskränkning, eller grov kvinnofridskränkning om en man begår ett sådant brott mot en kvinna som han lever eller har levt tillsammans med.
För att en person ska dömas för något av dessa brott ska han eller hon ha begått flera straffbelagda gärningar mot en och samma person under en kortare eller längre tidsperiod. Gärningarna ska ha varit ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och självkänsla.
Barnfridsbrott
Det nya brottet barnfridsbrott i 4 kap. 3 § brottsbalken (BrB) trädde i kraft den 1 juli 2021. Syftet är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar våld och som enligt forskning löper ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.
Barnfridsbrottet gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i nära relation. Även försök till sådana brott omfattas. Barnet ska vara närstående eller ha varit närstående till både gärningspersonen och offret för grundbrottet.
För straffansvar krävs att det brott som barnet har bevittnat är styrkt. Det finns således ett mycket nära samband mellan grundbrottet och bevittnandebrottet. Utgångspunkten ska därför vara att de två brotten prövas i samma rättegång.
Barnfridsbrottet kan ingå i brottet grov fridskränkning.
Barnet blir målsägande och har rätt att yrka skadestånd.
Många drar sig för att anmäla
Många som utsätts för våld av sin partner tvekar inför att göra en polisanmälan. Den utsatte har kanske fortfarande känslor för sin partner eller är rädd för repressalier. Gemensamma barn kan också vara en orsak till att offret inte anmäler brott. Det kan också bero på att händelsen är för privat eller personlig, att offret känner skuld eller skam, anklagar sig själv eller misstror polisen. Därför är det viktigt att alla brottsoffer får det stöd de behöver för att våga anmäla det som hänt.
En polisanmälan görs oftast av den som har utsatts för brottet, men det är också vanligt att vänner eller grannar till parterna anmäler. Att anmäla kan vara ett sätt att få slut på en våldsam situation.
Brottet lyder under allmänt åtal vilket innebär att polis eller åklagare är skyldiga att utreda brottet, när det kommit till deras kännedom, även om den som är utsatt inte vill det.
Stort mörkertal
Av alla som blivit utsatta för våld i en parrelation är det enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, knappt fyra procent som anmäler det till polisen. Mörkertalet är alltså mycket stort.