Hedersrelaterade brott – fakta om

Hedersrelaterad brottslighet är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Beskrivning av hedersrelaterade brott

Hedersrelaterade brott är ofta riktade mot en person som enligt gärningspersonen, familjen, släkten eller annan liknande grupp riskerar att vanära eller redan har vanärat gärningspersonens, familjens, släktens eller gruppens heder.

Hedersrelaterade brott kan exempelvis handla om frihetsberövande, tvång, äktenskapstvång, barnäktenskap, vilseledande till tvångsäktenskapsresa, hot, kränkande fotografering, ofredande, misshandel, mord eller mordförsök.

Många unga utsätts idag för kränkningar och begränsningar av sin frihet och integritet som ibland, men inte alltid, utgörs av brottsliga handlingar. Oavsett om handlingarna är brottsliga eller inte får de enorma konsekvenser för den som drabbas i de sammanhang och med den systematik som de utförs.

Motivet till brottet är familjens heder

Handlingen riktas vanligtvis mot en familjemedlem som anses ha vanärat eller riskerar att vanära familjens heder. De flesta som utsätts för dessa brott är flickor eller kvinnor i åldrarna 15–25 år. Även pojkar och män är utsatta.

Ofta är det flera personer i släkten som ligger bakom brottet. Motivet är att återställa familjens heder.

Med heder menas i det här fallet det värde eller anseende en person eller en familj har i andras ögon. Förlorad heder kan förstöra familjens anseende och sociala kontakter inom den egna etniska gruppen.

Hedersmotiv är en försvårande omständighet som ska beaktas vid valet av påföljd. Från och med den 1 juli 2020 finns en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv i 29 kap. 2 § p. 10 BrB.

"Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas […] om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder."

Männen bestämmer i familjer med hedersnormer

I familjer som lever i en så kallad hederskultur är det oftast männen som bestämmer och kontrollerar familjens medlemmar. Även kvinnor kan stödja eller tvingas stödja den kulturen och kan också vara utövare av våld och förtryck.

Både flickor och pojkar drabbas

Det finns fortfarande kvar en föreställning om att hedersrelaterat våld och förtryck endast drabbar flickor och kvinnor, men även pojkar och män drabbas.

Pojkarna är ofta friare än flickorna och kvinnorna, men liksom flickorna kan de också råka ut för bland annat arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap. Det är också pojkarna som får i uppgift att bevaka och kontrollera sina systrar och kvinnliga kusiner.

En flicka eller pojke som utsätts för rykten eller bryter mot familjens eller gruppens normer bestraffas. Det kan till exempel handla om att ha en pojkvän eller flickvän som inte accepteras av familjen. Det finns även kända fall där pojkar och unga män blivit dödade på grund av de haft en annan sexuell läggning än den heterosexuella. Flickor kan också drabbas efter att ha förlorat sin oskuld eller vid misstanke om detta.

Straffet för om normerna bryts

Bestraffningen om man anses vanära familjens heder kan vara allt från hot, trakasserier och förödmjukande handlingar till våld och frihetsberövande. I extrema fall går det så långt som till mord.

Gärningsmannen är ofta en far, make, bror, manlig kusin, farbror, morbror eller en svåger. Det finns även kvinnliga gärningsmän. Det är vanligt att brottet planeras av flera personer under en längre tid.

Eftersom brottet handlar om att bevara eller återupprätta familjens heder, har gärningspersonerna ofta stöd av familj, släkt eller annan liknande grupp. Gärningen ger respekt i den egna gruppen.

Rädsla för repressalier om man bryter med familjen

De som väljer att lämna sin familj för att söka skydd riskerar att leva under ständig rädsla för att bli hittade och utsatta för repressalier. Samtidigt kan de känna sig väldigt ensamma och utsatta, eftersom familjen är det viktigaste nätverket i deras liv.

Äktenskapstvång, barnäktenskap och vilseledande till tvångsäktenskapsresa

Att genom tvång eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet förmå en person att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse är ett brott (äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott BrB 4 Kap § 4c). När det gäller personer under 18 år finns inget krav på användande av tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet. Då räcker det att någon förmår eller, om det handlar om vårdnadshavare eller motsvarande, tillåter att barnet gifter sig. Även försök, förberedelse och stämpling är kriminaliserat. Brotten är undantagna kravet på dubbel straffbarhet, vilket innebär att gärningarna inte behöver vara kriminaliserade i det land där de begås. Även att genom vilseledande förmå en person att resa till ett annat land för att denna ska ingå äktenskap eller en äktenskapslikande förbindelse är ett brott (vilseledande till tvångsäktenskapsresa BrB Kap § 4d).

Brottsbalk (1962:700) på riksdagens webbplats

Det är vanligt att resor för tvångsäktenskap sker under skollov. Därför är det extra viktigt att vara uppmärksam inför dessa perioder. Svenska myndigheter har mycket begränsade möjligheter att ingripa när någon väl har förts utomlands, varför det är oerhört viktigt att ingripa tidigt och förhindra att en resa sker.

Könsstympning

Lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor (1982:316) omfattar alla typer av icke medicinska ingrepp på de kvinnliga könsorganen. Även försök, förberedelse, stämpling och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott är straffbelagt. Kravet på dubbel straffbarhet är undantaget, vilket innebär att gärningen inte behöver vara kriminaliserad i det land den utförs.

Den 1 maj 2020 avskaffedes preskriptionstiden för könsstympning.

Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor på riksdagens webbplats

Barn könsstympas ofta i låga åldrar. I vissa länder, exempelvis Somalia, Eritrea, Egypten och Sudan, är sedvänjan mycket vanlig.

Information om Amelmottagningen på Södersjukhusets webbplats

Utreseförbud

Från och med den 1 juli 2020 kan förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden besluta om utreseförbud för barn som löper en påtaglig risk att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning (31 a § LVU). Att föra ut ett barn i strid med ett utreseförbud är kriminaliserat och kan leda till fängelse upp till två år (45 § LVU). Socialnämnden kan besluta om ett tillfälligt utreseförbud om det är sannolikt att ett utreseförbud behövs och rättens beslut om utreseförbud inte kan avvaktas (31 d § LVU).

Var och en som för ut en person som omfattas av förbudet omfattas av kriminaliseringen. Även försök är straffbart och det räcker att gärningspersonen har ett likgiltighetsuppsåt i förhållande till att barnet har ett utreseförbud.

Utreseförbud utgör grund för passhinder, återkallande och omhändertagande av pass.