Näthat - lagar och fakta

Beskrivning av näthat

Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott. Ibland kallas det internettrakasserier eller nätmobbning.

Egentligen finns det inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet. Samma regler gäller där som på skolgården eller på arbetsplatsen. Det speciella med det som händer på nätet är att det snabbt kan få väldigt stor spridning.

Vanliga näthatsbrott

Ofta är brotten som man tänker på olaga hot, ofredande, förolämpning och förtal. Men det kan också vara olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande.

Allt otrevligt som sker på nätet är inte olagligt, även om det kan upplevas som mycket obehagligt och kränkande för den som drabbas. Om man blir utsatt för anklagelser på internet och polisanmäler det, kan det rubriceras som förtal eller förolämpning. 

Förtal och förolämpning regleras i Brottsbalken 5 kap, som handlar om ärekränkning, på Sveriges riksdags webbplats

Allt ska inte utredas – ibland går yttrandefriheten före

Ärekränkningsbrotten, det vill säga förtal och förolämpning, är lite speciella brott eftersom de inte faller under allmänt åtal, som de flesta andra brott.

Det innebär att man vanligtvis inte ska inleda en förundersökning, även om det är ett brott, eftersom lagstiftaren har ansett att yttrandefriheten, som är grundlagsskyddad, är viktigare.

Det är alltså bara i undantagsfall som polis och åklagare får gå vidare och hjälpa den drabbade. Då handlar det ofta om sådant som förknippas med sexualitet, rasism eller att någon pekas ut som grovt kriminell. Och att det har fått en väldigt stor spridning.

Mer om förtal och förolämpning på Åklagarmyndighetens webbplats

Om den drabbade personen vill finns det andra sätt att gå vidare, än att gå via polisen. Man kan driva saken i domstol som ett enskilt åtal, genom att stämma förövaren.

När det misstänkte är under 15 år

Om den misstänkte är under 15 år blir det ingen förundersökning, även om brottet faller under allmänt åtal. Istället lämnar polisen ärendet vidare till socialtjänsten.

Det betyder inte att det som hänt var lagligt, bara att ingen kan straffas för det. I en sådan process kan även unga under 15 år dömdas till skadestånd. Om det är underåriga som begått brottet kan också föräldrarna tvingas att betala en del av skadeståndet.

Mer om att föräldrar kan bli skadeståndsskyldiga

Det kan vara svårt att utreda brotten eftersom polisen inte alltid får tillgång till den information den behöver från internetoperatörerna. Mycket av informationen lagras utomlands, vilket blir ännu ett hinder.

Lagändring ger utökade möjligheter

Under 2014 gjordes en lagändring som ger utökade möjligheter att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning. Det innebär att polis och åklagare kan hjälpa fler människor som drabbats av till exempel förtal på internet.

Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område på regeringens webbplats.