Miljöbrott – lagar och fakta

Miljöbrott drabbar till skillnad från många andra brott oftast inte en enskild individ utan den yttre miljön, till exempel markområden, vatten eller ekosystem. Ibland har miljöbrotten effekter som kan påverka kommande generationer.

Miljöbrott omfattar ett stort antal handlingar som skadar miljön och människors hälsa. Exempel på brott som regleras i miljöbalken är

  • miljöfarlig kemikaliehantering
  • brott mot områdesskydd
  • artskyddsbrott
  • otillåten miljöverksamhet
  • otillåten avfallstransport och nedskräpning.

Så säger lagen

Miljöbrott regleras i Miljöbalken. Grova jaktbrott och andra brott som drabbar skyddade arter regleras i speciallagstiftning, till exempel jaktlagen.

Fakta om miljöbrott

Polisen och Åklagarmyndigheten i Sverige hanterar ungefär 4 000 miljöbrott varje år.

Tillsynsmyndigheterna är skyldiga att göra en polisanmälan så fort de misstänker att ett miljöbrott har begåtts. Miljöbrottsutredningar bygger oftast på ett nära samarbete med tillsynsmyndigheter, till exempel kommunernas miljökontor och Länsstyrelsen.

Ett vanligt förekommande miljöbrott är att någon dumpar eller släpper ut farliga ämnen i naturen på ett sätt som strider mot miljöbalken.

Dumpning sker i syfte att slippa betala de avgifter det kostar att göra sig av med avfallet på ett riktigt sätt. Ett annat exempel är att någon driver en miljöfarlig verksamhet utan att ha de tillstånd som krävs.

Miljöbrott begås båda uppsåtligt med avsikt att tjäna pengar, men även genom okunskap om de regler som gäller.

Artskyddsbrott - lagar och fakta

Artskyddsbrott regleras i miljöbalken, liksom andra miljöbrott, men skiljer sig från de mer typiska miljöbrotten. Exempel på artskyddsbrott är illegal handel med hotade arter.

Beskrivning av artskyddsbrott

Artskyddsbrott innebär att man bryter mot någon av de regler som finns till skydd för vilda djur och växter. Det kan exempelvis handla om att skada fridlysta djur eller växter i den svenska naturen. Det kan även handla om att importera, köpa eller sälja sådana arter som är skyddade enligt internationella regler, bland annat CITES-konventionen.

Lagstiftning som reglerar artskyddsbrott

I Sverige regleras artskyddsbrott i 29 kap. 2b § miljöbalken (1998:808) och artskyddsförordningen (2007:845). Inom EU styrs artskyddsbrotten i första hand av rådets förordning (EG) 338/97.

Den mest kända internationella överenskommelsen som handlar om handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter är Washingtonkonventionen. I dagligt tal benämns den ofta som CITES-konventionen efter sitt engelska namn: Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, och därför talar man ibland om Cites-brott.

Det sker illegala gränsöverskridande avfallstransporter

Varje år stoppar Tullen stora mängder miljöfarligt avfall. Det rör sig om cirka 250 ton avfall och handlar bland annat om begagnade bildelar som klassats som skrot, men transporterna kan innehålla elektronikskrot och gamla kylskåp, som innehåller förbjudet freon. Slutdestination för sändningarna har varit afrikanska länder.

Illegala gränsöverskridande transporter av avfall är ett globalt miljöproblem som fått stor uppmärksamhet de senaste åren.

Trots att området är omgärdat av en mängd restriktioner och förbud är det fortfarande ett problem att farligt avfall från industrialiserade länder transporteras till utvecklingsländer, där de inte omhändertas på ett miljömässigt säkert sätt. Effekterna i mottagarländerna blir allvarliga skador på miljön och på människors hälsa.

Lagstiftning om illegala gränsöverskridande avfallstransporter

Baselkonventionen och gemensam EG-lagstiftning är regelverk som syftar till att skydda människors hälsa och miljö och förhindra olagliga transporter av avfall.

Andra regelverk som styr lagstiftningen är Avfallsförordningen, Smugglingslagen, Bilskrotningsförordningen och WEEE-direktivet, som syftar till effektivare återvinning och minskad export av avfall.

Straff för brott mot miljöbalken

Straffet för den som döms för brott mot miljöbalken är böter eller fängelse i högst sex år. Har brottet begåtts inom näringsverksamhet kan företaget åläggas att betala en företagsbot. Företagsböter kan uppgå till lägst femtusen kronor och högst tio miljoner kronor. Vid mindre allvarliga överträdelser kan tillsynsmyndigheterna utfärda en miljösanktionsavgift. Kommunen har vanligtvis ansvar för saneringen vid miljöbrott. Den som har orsakat en miljöskada är skyldig att betala för saneringen.

Relaterat innehåll

Brottsförebyggande rådets statistik för brott mot miljöbalken visar enbart andelen som påförs personligt straffansvar, inte andelen företagsbot.