Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

"Jag känner mig själv och vet vad jag klarar av"

Emil 26 år från Boden. Jobbar som soldat på I19.

Emil gör medicinska tester under prövningarna.

Emil gör medicinska tester under prövningarna.

Emil är en lugn kille från Boden som gärna flyttar söderut och önskar variation i tillvaron. Han sökte polisutbildningen och blev kallad till prövningarna. Nu är han ett steg närmare att bli polis.

Jag jobbar inom försvaret idag, som soldat i Boden. Därför har jag gjort de flesta tester flera gånger innan, så jag hade bra koll på vad som krävs. Det är bara simningen jag inte har provat tidigare, men det tyckte jag inte var så krångligt. Sedan försökte jag att bara vara lugn och inte stressa upp mig. Framför allt tänkt jag på det inför psykologintervjun.

Innan prövningarna simmade jag en gång för att ta tid och kolla att jag skulle hinna med sträckan inom tidsramen och vilken fart jag skulle vara tvungen att hålla. Annars förberedde jag mig mest genom att ta det lugnt.

"Jag vill göra något för att förbättra samhället"

Jag känner att jag vill fortsätta utvecklas och göra något annat än att vara inom militären. Jag trivs inom uniformsyrket, därför vill jag testa att bli polis. Jag vill ha ett yrke med varierande arbetsuppgifter och som ger mig möjlighet att komma ut bland människor i vardagen. Jag vill göra något för att förbättra samhället.

Polisen är bra på så sätt att man kan gå olika vägar inom samma myndighet, att det finns möjlighet att karriärväxla med samma arbetsgivare. Idag har jag inget speciellt drömyrke inom polisen, det får visa sig.

Jag är ganska lugn och metodisk och trygg i mig själv. Jag kan vara bestämd och har lätt att fatta beslut när det krävs, även om det är jobbigt. Jag kan också se mina egna tillkortakommanden och jobbar bra tillsammans med andra. Det är väl något jag har utvecklat under åren, något som har mognat. Jag känner mig själv och vet vad jag klarar av och i vilka situationer jag behöver ta emot hjälp från andra.

Jag har funderat över hur jag kommer att klara av att se samhällets baksida. Det tar nog ett tag innan jag känner att arbetet blir vardag. Jag har också tänkte lite på hur arbetsvillkoren ser ut inom polisyrket, med tre-skift, helgjobb och så vidare.

Mitt nuvarande jobb innebär också oregelbundna arbetstider, som att jobba 10 dagar i sträck. Jag ser inte det som ett problem, utan som en variation i vardagen. Det är svårt att planera vissa saker, så är det ju. Men jag tycker att den oregelbundna arbetstiden kan föra mycket gott med sig också. Jag söker mig inte till polisen för lönen. Jag tjänar inte så bra idag heller.

Om jag kommer in på polisutbildningen vill jag gärna jobba lite längre söderut. Jag känner att jag vill komma närmare familjen.

Fler sökande berättar

 

Till toppen