Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Tankar från en av polisens volontärer i Lund

Söndagen den 20 september var en av polisens volontärer på uppdrag på Malmö C. Här kommer hennes tankar efter det.

Arkivbild. Volontärer Malmö C
Arkivbild. Polisens volontärer på Malmö C.

TANKAR FRÅN EN MEDMÄNNISKA

Från vilken perrong avgår mitt tåg? Kan du hjälpa mig ladda på surf och pengar på telefonen? Var kan jag köpa en biljett till Nässjö? Kan jag lita på den svenska polisen?

Frågorna är många bland de tusentals människor som varje dag anländer till Sverige. Under några timmar fick jag möjligheten att göra en insats och hjälpa åtminstone ett fåtal av dessa människor med de problem som behövde lösas för stunden. Språket satte emellanåt hinder för vår kommunikation och jag svor stundtals för mig själv att jag inte kunde erbjuda den hjälp som de sökte och behövde. Däremot kunde jag hänvisa dem vidare. På Malmö Centralstation har många som velat göra en insats samlats under den senaste tiden. Poliser. Röda Korset. Migrationsverket. Frivilliga medmänniskor och organisationer. Tolkar. De är alla ett tecken på talesättet ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

En äldre kvinna med sitt mycket unga barnbarn frågade oss om vi kunde säga välkommen till Sverige på Farsi, de hade nämligen redan gått ett varv runt stationen och välkomnat alla på såväl svenska som engelska men ville nu kunna sprida sitt budskap till fler. En annan person, en man från Afghanistan som invandrat tre år tidigare, sa att vi alla hade goda hjärtan och gjorde världen till en bättre plats genom att bara finnas där och dela med oss av vår tid. En tredje person, även hon en äldre kvinna, kom fram till mig tårögd, sa att hon önskade att hon varit yngre och kunnat göra en större insats men att hon i alla fall var där för att visa sin medmänsklighet genom att bara prata och dela ut några av de få mackor som blivit över efter Kyrkans fika. Jag blev otroligt rörd. Så många fina människor hade samlats på en och samma plats. Människor som erbjöd sin hjälp och människor som tacksamt vågade ta emot hjälp. Behovet att få ventilera sina känslor och prata om sina upplevelser och intryck kändes stort.

Kan man lita på den svenska polisen? Frågan gjorde mig inte förvånad med tanke på den bild som spridits i media runt om i Europa under de senaste veckornas flyktingkris. Det är allmänt känt att många av de som invandrat till Sverige genom åren inte alltid kommit hit med en positiv bild av poliser. Det gör mig ledsen, men framförallt tror jag det sårar många av våra poliser som befinner sig ute i Sverige, på Malmö Centralstation, för att hjälpa och finnas till. De vill ingen något illa utan deras uppgift är att skapa trygghet. Inte att beröva någon sin trygghet.

Stundvis måste jag medge att jag är kritisk mot vårt samhälle och den främlingsfientlighet som finns här. Det skrämmer mig att många länder i Europa inte har lärt sig någonting. Det krig som härjade i våra länder världen över för bara sjuttio år sen verkar stundtals bortglömt. Likaså den främlingsfientlighet som gjorde att miljontals människor fick sätta livet till. Samtidigt är det dagar som dessa, timmar på Malmö Centralstation, som får mig att förstå att hoppet inte är ute. Medmänskligheten finns kvar och den kommer alltid att segra. Den hjälpte många människor världen över idag och den kommer hjälpa lika många imorgon. Så länge det finns ett behov av hjälp kommer det också att finnas människor som är villiga att ge den hjälp som krävs.

Ingen människa vill fly. Däremot har vi alla en stark överlevnadsinstinkt och gör vad vi måste för att överleva och ge oss själva ett bättre liv. Människorna som lyckats ta sig till Sverige är beundransvärda. De har många gett upp hem, släktingar, vänner och arbeten för drömmen om ett värdigare liv och en vardag utan oro. I alla fall inte en oro som innebär fruktan för sitt eller sin familjs liv. Jag vill önska dem välkomna till Sverige. Tillsammans hoppas jag att vi alla kan hjälpas åt att skapa ett nytt hem här i Sverige för oss alla att dela och trivas i. För liksom talesättet säger… ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Till toppen