Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Polisens lönebildning – så funkar det

Vad påverkar lönen? Hur går lönerörelsen till? Vad är fakta och påståenden när det gäller löner inom polisen?

Polismyndigheten tillämpar liksom övriga statliga myndigheter individuell lönesättning, där lönenivån påverkas av arbetsuppgifternas svårighetsgrad, medarbetarens prestation och marknadsfaktorer.

Inom polisen finns många yrken och roller med olika svårighetsgrad och krav och olika marknadsutsatthet. Medellönen inom polisen är 32 629 kronor i månaden. Siffran inkluderar alla polisanställda.

Utöver lönen har polisen ett av arbetsmarknadens bästa tjänstepensionsavtal, med pensionsavsättningar som är dubbelt så höga som normalnivån på arbetsmarknaden i övrigt.

Enligt löneavtal som trädde i kraft den 1 september 2017 är det möjligt att välja att få pensionsavsättningen som arbetsgivaren gör som lön istället. Växlingen motsvarar 4,6 procent av den fasta lönen per månad.

Polismyndigheten tecknar löneavtal med fyra olika fackförbund: Polisförbundet, ST inom polisen, Saco-S (Sacoförbundens förhandlingsdelegation) och Seko Polisen. Avtalens innehåll och avtalstid varierar.

Avtal mellan arbetsgivare och fackförbund

Centrala avtal

Reglerar lön, arbetstid, övertid, semester, försäkringar med mera. Förhandlas mellan Arbetsgivarverket och fackförbunden i OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, plus Seko inom polisen och Saco-S.

Lokala avtal

Ligger till grund för revisionsarbetet i polisregioner och på nationella avdelningar.Tecknas mellan Polismyndigheten och Polisförbundet, ST inom Polisen, Saco-S och Seko Polisen.

Vanliga påståenden om lön

Här är några vanliga påståenden om löner inom polisen som besvaras utifrån fakta och den lönepolitik som myndigheten tillämpar.

Påstående: "Poliser är lågavlönade".

Polismyndigheten ska växa och antalet polisanställda ska öka kraftigt på kort tid. Polisen måste vara en attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera och behålla den kompetens som behövs för vårt uppdrag. Poliser finns inte att tillgå på övriga arbetsmarknaden.

Det är Polismyndigheten som utbildar dem och vi är därför beroende av att tillräckligt många vill bli poliser. Polisyrket behöver därför uppvärderas, det är fack och arbetsgivare överens om.

Påstående: "Det är väl bara att ge alla en löneökning på 3000 kronor i månaden".

Så enkelt är det tyvärr inte. Det är flera faktorer som påverkar utrymmet för löneökningar: den svenska ekonomins utveckling, den statliga arbetsgivarpolitiken, de centrala löneavtalen, Polismyndighetens budget och myndighetens lönepolistiska strategi.

Påstående: "Det går inte att få hög lön inom polisen, eftersom staten inte ska vara löneledande".

För att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft måste nivån på löneökningarna i samhället styras av vad den konkurrensutsatta industrin klarar av att bära. Därför är fack och arbetsgivare i staten överens om att staten inte ska vara löneledande.

Men det betyder inte att anställda i polisen inte kan ha bra löner. Tillämpas individuell lönesättning fullt ut är möjligheterna till lönekarriär goda.

Påstående: "Individuell lönesättning är orättvis".

Löner i staten ska sättas individuellt utifrån arbetets innehåll, ansvar och svårighetsgrad, medarbetarens skicklighet och bidrag till verksamhetsutvecklingen. Även marknadsfaktorer kan påverka. Goda prestationer ska belönas.

Lönenivåerna ska därför variera och stimulera till bra resultat och medarbetarna ska kunna påverka sin löneutveckling. Med kollektiv lönesättning som exempelvis utgår från tjänsteår eller ålder nås inte de effekterna.

Individuell lön sätts utifrån:

  • medarbetarens bidrag till mål och resultat,
  • individens ansvar och
  • hur väl arbetet utförs.

Påstående: "Civila har mer i lön än poliser".

Polismyndigheten behöver kunna konkurrera lönemässigt om kvalificerad nyckelkompetens. Lönenivåerna påverkas därför av hur arbetsmarknaden ser ut för den kompetens polisen behöver. Därför kan lönenivåerna variera beroende på vilken grupp man tittar på eller var i landet man befinner sig.

Det finns cirka 230 funktioner inom myndigheten som har olika uppdrag, svårighetsgrad och som kräver olika kompetens, erfarenhet och utbildning.

Processen för lönebildningen

Illustration över processen för lönerörelsen

Omvärlden

Den internationellt konkurrensutsatta industrin bestämmer storleken på lönekostnadsökningen, det så kallade märket.

Centrala avtal

Arbetsgivarverket och fackförbunden tecknar ett centralt kollektivavtal som avgör utrymmet inom staten som helhet.

Lokala avtal

Polismyndigheten och fyra fackförbund bestämmer nivån inom polisen.

Avstämningssamtal

Medarbetaren och chefen gör tillsammans en bedömning av arbetsinsats utifrån polisens lönekriterier.

Kollektiva förhandlingar

Fackförbund förhandlar om den nya lönen.

Lönesättande samtal

Medarbetaren kommer överens med chef om ny lön.

Till toppen